En livsviktig åldersgräns
Det finns en anledning till att det i flera kommuner diskuterats rökfri arbetstid. Det kallas att värna folkhälsan. Det är beklagligt att det år 2017 fortfarande ska behöva debatteras huruvida rökning ska vara tillåtet på olika platser eller inte. Beklagligt är det därför också att det i vissa kommuner finns de politiker som stoppar folkhälsofrämjande förslag. De kommuner, 200 stycken i dagsläget, som agerar i folkhälsans tecken. De gör det genom att sätta upp mål om rökfria tjänster och arbetsplatser.
RÖKNING PÅ ARBETSTID med undantag för lunchrasten blir då ej tillåten. Rökförbudet gäller då även på kontor, i fordon, vid entréer, på uteplatser och på parkeringsplatser. Bäst är att medarbetare också erbjuds hjälp för att sluta röka. Och välmående anställda borde ändå vara varje arbetsgivares önskan. Det är något som inte ens omfattas av den tränings- eller hälsohets som det emellanåt ondgörs över. För inte bara arbetsgivaren gynnas, den största vinsten uppnås av den anställde.
I ett större perspektiv gynnas hela samhället när allt färre röker eller ens börjar röka. Ifall det nu behövs samhällsekonomiska argument. Och rökning kostar. Cancerfonden har nyligen räknat på siffran och kommit fram till en alldeles för hög kostnad – 31,5 miljarder kronor. Det borde vara ett tillräckligt argument om något för den som vill se vinsten i kronor och ören. Friska medborgare blir genast mer produktivare. Om vi nu ska behöva sådana argument för ökad folkhälsa.
Om vi nu ska behöva sådana argument för ökad folkhälsa.
MEN, FÖR SIFFRORNAS skull är det tal om olika poster. Enbart produktionsbortfallet uppgår till 16,6 miljarder kronor. Därtill kommer 9,9 miljarder i sjukvårdskostnader, samt 2 miljarder för vård av närstående. Och om vi tänker på rekryteringsbasen till rökning, då är det också alldeles utmärkt att det från 1 juli införs en 18-årsgräns för köp av e-cigaretter. Cancerfondens vision om ett rökfritt Sverige 2025 behöver allt stöd den kan få, och även om det för tillfället inte är särskilt trendigt att röka, röker ändå var fjärde gymnasieelev. Och tio procent av Sveriges befolkning.
EN AMERIKANSK STUDIE från förra året visade varför det är viktigt att inte vara slapphänt med lagarna. Börjar unga röka e-cigaretter är risken sedan stor att de går över till att röka tobak. Nästan 20 procent gjorde så.
Vägen till uppnådd vision är lång. Att nyopererade väljer att strunta i rökförbud vid sjukhusingångar visar på hela problematiken. Hur man då ska få fler unga att inte börja röka och restauranggäster att strunta i att sprida rök på barn, är värt all möda som krävs. Rökarna avgör själva om det behövs fler förbud. Så viktig är folkhälsan.