Inför EM: tuff kamp om anfallsplatser
Forwards som gör upp om startplatser
Lotta Schelin är på förhand given i en svensk Em-premiär – men om anfallsplatsen bredvid storstjärnan råder det tuff kamp. – Jag spelar helst med den som är i bäst form för dagen, säger Schelin.
Mimmi Larsson, Pauline Hammarlund, Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius. Det är många om budet när det kommer till vem som ska ta platsen bredvid Lotta Schelin i anfallet.
Under landslagets två första dagar på förberedelselägret inför EM har Rolfö fått gott om tid tillsammans med 33-åringen, men förbundskapten Pia Sundhage har även låtit Mimmi Larsson och Stina Blackstenius få chansen att slipa på samarbetet med stjärnan.
– Jag hoppas jag har stora chanser att ta en plats i startelvan. Jag gör allt för att det ska bli så, säger Fridolina Rolfö, som inte störs av den tuffa konkurrensen.
– Det är bara att köra. Man ska visa att man förtjänar platsen. Gör man det bra har man en möjlighet att få starta.
BAYERN MÜNCHEN-ANFALLAREN tycker själv att hon är den spelare som är mest olik Schelin i spelstilen, något hon hoppas ska tala till hennes fördel.
– Om vi ser till de andra spelarna som vi har i forwardspositionerna så är det många som har väldigt mycket fart, som gillar att löpa i djupled. Jag är lite annorlunda. Jag vill ha mer boll på fötterna och agera lite mer droppande forward. Hon fortsätter: – Vi kan utnyttja varandras spetskvaliteter på att bra sätt. Jag får bollen där Lotta inte vill ha bollen, och tvärtom.
Om Rolfö betraktas som favorit 33, Rosengård 21, Montpellier 23, Göteborg till att ta hand om anfallsplatsen är Blackstenius den som på förhand kanske är hennes största utmanare.
– Det är otroligt tuff konkurrens. Jag tycker alla forwards har gjort och gör det väldigt bra. Det är svårt att slå sig in, säger Blackstenius.
LOTTA SCHELIN SER sig inte som given, men är medveten om att hon, om hon är i form, är en spelare för startelvan. Vem Schelin helst har vid sin sida tycker hon är svårt att säga.
– Det är olika spelartyper. Överlag skulle man kunna tänka sig att jag skulle passa med en mer targetspelande forward, men samtidigt tycker jag att jag har utvecklat mitt spel också. Jag kan och kommer ofta lite längre ner och får boll på fötter och vänder upp. Då gör det inte så mycket om man har en Mimmi Larsson eller Stina Blackstenius runt om sig, och så har man Rolfö som är mer target och Pauline som är både och. Jag spelar helst med den som är i bäst form för dagen. Hon fortsätter: – Jag hymlar inte med att det absolut maximalt bästa hade varit att spela ihop sig med någon, så har det alltid varit. Det har man oftast gjort under åren. Men nu har vi en vass konkurrenssituation, då är det inte så lätt att bara plocka en och ge oss tid på det sättet.
PHILIP TROLLÉR