Både plus och minus för offentlig upphandling
Offentlig upphandling är sällan något som förekommer i positiva ordalag. Men kritiken mot systemet är till viss del missriktad, för rätt utformad finns en positiv potential.
LEDARE 7/7. Den negativa kritiken, för att inledningsvis ändå ta upp den ifrågasatta biten vad gäller offentlig upphandling, är att den på en del håll tenderat att fastna i jakten på det lägsta priset. Nu är inte lågt pris alltid likställt med låg kvalitet, men när dessa två variabler trots allt strålar samman blir utfallet inte önskvärt.
DET VILAR DESSUTOM ett stort ansvar på att upphandlingen blir bra, för det offentliga har en viktig roll att spela när det gäller att vara föredöme och leva upp till svenska krav och regelsystem. Det är helt enkelt både dålig PR och dålig pedagogik när det offentliga å ena sidan agerar kontrollerande myndighetsutövare i svenska företag och samtidigt själva väljer att upphandla produkter från andra länder med lägre ställda krav.
Ett genom åren återkommande exempel på detta är när kommuner och landsting serverar kött från länder som inte har lika starka djurskyddskrav som de som ställs på svensk produktion. När detta har uppdagats har man gärna skyllt på att upphandling inte kan premiera svenskt. Men argumentet håller inte då en rätt utformad upphandling kan ställa krav på både etik och miljö. Rätt formulerade krav innebär då att det gärna blir svenskt på bordet.
EN SOM INTE har med just upphandlingar av kött att göra, utan av helt andra produkter är Ann-heléne Klasson från Falkenberg. Hon brinner för sitt yrke som upphandlare på det kommunala bostadsbolaget HFAB i Halmstad och i våras utsågs hon till årets inköpare av organisationen Sveriges offentliga inköpare, SOI:
– Vi har ett ramverk att förhålla oss till, men inom det har vi en stor frihet att agera. Det viktiga är hela tiden vara så tydlig som möjligt och transparent för de som är med och lägger anbuden.
ANN-HELÉNE KLASSONS UPPFATTNING är att upphandling är ett mycket bra verktyg. Ett verktyg som bland annat kan styra mot en ökad hållbarhet om det är det man vill ha. Det gäller även social hållbarhet, vilken är en av aspekterna hon arbetar med i sina upphandlingar och som andra uppenbarligen fått upp ögonen för. En del av motiveringen till det pris hon fått som bevis för sin yrkeskunskap lyder nämligen: ”hon visar möjligheterna med nytänkande lösningar med fokus på socialt ansvar, funktion och kvalitet”.
Den fina funktionen med upphandling är, rätt utformad, att den kan lyfta fram produkter och tjänster som har den kvalitet och hållbarhet samhället bör eftersträva. Den möjligheten till påverkan är dessutom stor för den totala offentliga upphandlingen i Sverige omfattar årligen mer än 600 miljarder kronor.
MEN NÄR DET gäller upphandling går det samtidigt inte att undvika att belysa en annan viktig aspekt: för de som ska lägga anbud innebär den mycket pappersarbete och är byråkratisk. Detta är framför allt ett hinder för mindre företag som inte har samma resurser som stora företag. Denna situation är knappast bra för konkurrensen och tyvärr tenderar utvecklingen att gå i fortsatt fel riktning; regeringen har bidragit till ytterligare pappersarbete.
UPPHANDLINGEN HAR UPPENBARLIGEN både positiva och negativa sidor, men rätt utformad finns möjligheten att förbättra dess dåliga rykte många gånger om. En förändring krävs dock för att minska byråkratin så att den upplevs som ett rättvist och bra verktyg även för de som lämnar in anbuden.
Möjligheten till påverkan är dessutom stor för den totala offentliga upphandlingen i Sverige omfattar årligen mer än 600 miljarder kronor.