Bå­de plus och mi­nus för of­fent­lig upphandling

Of­fent­lig upphandling är säl­lan nå­got som fö­re­kom­mer i po­si­ti­va or­da­lag. Men kri­ti­ken mot sy­ste­met är till viss del miss­rik­tad, för rätt ut­for­mad finns en po­si­tiv po­ten­ti­al.

Hallands Nyheter - - Ledare - Dag Gustavsson 010 471 53 70 • dag.gustavsson@hn.se

LEDARE 7/7. Den ne­ga­ti­va kri­ti­ken, för att in­led­nings­vis än­då ta upp den ifrå­ga­sat­ta bi­ten vad gäl­ler of­fent­lig upphandling, är att den på en del håll ten­de­rat att fast­na i jak­ten på det lägs­ta pri­set. Nu är in­te lågt pris all­tid lik­ställt med låg kva­li­tet, men när des­sa två va­ri­ab­ler trots allt strå­lar samman blir ut­fal­let in­te önsk­värt.

DET VI­LAR DESS­UTOM ett stort an­svar på att upp­hand­ling­en blir bra, för det of­fent­li­ga har en vik­tig roll att spe­la när det gäl­ler att va­ra fö­re­dö­me och le­va upp till svens­ka krav och re­gel­sy­stem. Det är helt en­kelt bå­de då­lig PR och då­lig pe­da­go­gik när det of­fent­li­ga å ena si­dan age­rar kon­trol­le­ran­de myn­dig­hets­ut­ö­va­re i svens­ka fö­re­tag och sam­ti­digt själ­va väl­jer att upp­hand­la pro­duk­ter från and­ra län­der med läg­re ställ­da krav.

Ett ge­nom åren åter­kom­man­de ex­em­pel på det­ta är när kom­mu­ner och lands­ting ser­ve­rar kött från län­der som in­te har li­ka star­ka djur­skydds­krav som de som ställs på svensk pro­duk­tion. När det­ta har upp­da­gats har man gär­na skyllt på att upphandling in­te kan pre­mi­e­ra svenskt. Men ar­gu­men­tet hål­ler in­te då en rätt ut­for­mad upphandling kan stäl­la krav på bå­de etik och mil­jö. Rätt for­mu­le­ra­de krav in­ne­bär då att det gär­na blir svenskt på bor­det.

EN SOM IN­TE har med just upp­hand­ling­ar av kött att gö­ra, ut­an av helt and­ra pro­duk­ter är Ann-he­lé­ne Klas­son från Fal­ken­berg. Hon brin­ner för sitt yr­ke som upp­hand­la­re på det kom­mu­na­la bo­stads­bo­la­get HFAB i Halm­stad och i vå­ras ut­sågs hon till årets in­kö­pa­re av or­ga­ni­sa­tio­nen Sve­ri­ges of­fent­li­ga in­kö­pa­re, SOI:

– Vi har ett ram­verk att för­hål­la oss till, men in­om det har vi en stor fri­het att age­ra. Det vik­ti­ga är he­la ti­den va­ra så tyd­lig som möj­ligt och trans­pa­rent för de som är med och läg­ger an­bu­den.

ANN-HE­LÉ­NE KLASSONS UPP­FATT­NING är att upphandling är ett myc­ket bra verk­tyg. Ett verk­tyg som bland an­nat kan sty­ra mot en ökad håll­bar­het om det är det man vill ha. Det gäl­ler även so­ci­al håll­bar­het, vil­ken är en av aspek­ter­na hon ar­be­tar med i si­na upp­hand­ling­ar och som and­ra up­pen­bar­li­gen fått upp ögo­nen för. En del av mo­ti­ve­ring­en till det pris hon fått som be­vis för sin yr­kes­kun­skap ly­der näm­li­gen: ”hon vi­sar möj­lig­he­ter­na med nytän­kan­de lös­ning­ar med fo­kus på so­ci­alt an­svar, funk­tion och kva­li­tet”.

Den fi­na funk­tio­nen med upphandling är, rätt ut­for­mad, att den kan lyf­ta fram pro­duk­ter och tjäns­ter som har den kva­li­tet och håll­bar­het sam­häl­let bör ef­ter­strä­va. Den möj­lig­he­ten till på­ver­kan är dess­utom stor för den to­ta­la of­fent­li­ga upp­hand­ling­en i Sve­ri­ge om­fat­tar år­li­gen mer än 600 mil­jar­der kro­nor.

MEN NÄR DET gäl­ler upphandling går det sam­ti­digt in­te att und­vi­ka att be­ly­sa en an­nan vik­tig aspekt: för de som ska läg­ga an­bud in­ne­bär den myc­ket pap­pers­ar­be­te och är by­rå­kra­tisk. Det­ta är fram­för allt ett hin­der för mind­re fö­re­tag som in­te har sam­ma re­sur­ser som sto­ra fö­re­tag. Den­na si­tu­a­tion är knap­past bra för kon­kur­ren­sen och ty­värr ten­de­rar ut­veck­ling­en att gå i fort­satt fel rikt­ning; re­ge­ring­en har bi­dra­git till yt­ter­li­ga­re pap­pers­ar­be­te.

UPP­HAND­LING­EN HAR UP­PEN­BAR­LI­GEN bå­de po­si­ti­va och ne­ga­ti­va si­dor, men rätt ut­for­mad finns möj­lig­he­ten att för­bätt­ra dess då­li­ga ryk­te många gång­er om. En för­änd­ring krävs dock för att mins­ka by­rå­kra­tin så att den upp­levs som ett rätt­vist och bra verk­tyg även för de som läm­nar in an­bu­den.

Möj­lig­he­ten till på­ver­kan är dess­utom stor för den to­ta­la of­fent­li­ga upp­hand­ling­en i Sve­ri­ge om­fat­tar år­li­gen mer än 600 mil­jar­der kro­nor.

Bild: FRED­RIK SAND­BERG / TT

KRITERIER. For­mu­le­ring­ar och krav som ställs i den of­fent­li­ga upp­hand­ling­en är myc­ket vik­ti­ga om man vill på­ver­ka in­ne­hål­let i pro­duk­ter och tjäns­ter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.