Odlingsglädje på balkongen
TRÄDGÅRD: VIKTIGAST ATT VÅGA TESTA
Intresset för att odla har exploderat de senaste åren. Många vill äta egenproducerade grönsaker, både för smakens, miljöns – och själens skull. Forskning från bland annat Lunds universitet har visat att människor sätter ett stort värde på att bo, vistas och arbeta i grönska. Det är livsbejakande att se växtkraften och årstidernas växlingar.
Har man möjlighet att odla i pallkragar eller i stora grönsaksland på tomten är det förstås en lyx. Men det går att få ut förvånansvärt mycket bara av en balkong.
– Allt bladgrönt som olika salladstyper, spenat och kryddväxter fungerar jättebra. Men även squash och tomater är balkongvänligt. Sådant som växer under jord, däremot, som större rotsaker är knepigare. Men det går. Potatis funkar till exempel utmärkt att odla i hink, säger Niklas Hjelm.
HAN ÄR EN entusiastisk odlare som brinner för att sprida den gröna glädjen. Han är ordförande i den ideella föreningen Hemmaodlat som har som mål att så många som möjligt ska kunna odla – även de utan balkong.
– Vi jobbar mycket med så kallad hydroponik där man odlar helt utan jord. I stället använder man vatten.
Hydroponisk odling är långt ifrån nytt, det sägs till och med att de hängande trädgårdarna i Babylon var sådana. ”Hydro” betyder vatten och ”ponic” är grekiskt och betyder arbeta, alltså arbetande vatten.
Under den varma odlingssäsongen gillar även Niklas Hjelm att få jord under naglarna och fyller sina två balkonger med växter till bredden.
– Den ena fungerar mer som odlingsyta bara. Där kör jag mycket squash, tomater och jag har till och med hallon och vinbär.
DEN ANDRA BALKONGEN är också prunkande, men ska även ha plats för umgänge.
– Jag har en del blommor också som gurkört, lavendel och rosmarin – förutom att de är fina lockar de till sig pollinerare som behövs när man odlar jordgubbar till exempel.
För att lyckas med sin odling tycker Niklas att man ska börja med att fråga sig vad man vill odla och varför. Ska det gå att äta? Vilka grönsaker tycker du om? Därefter kan man undersöka om förutsättningarna för din balkong matchar det du vill odla. Tomater vill ha mycket sol och helst stå i lä, medan andra växter är mer okänsliga för väder och vind.
– Sedan gäller det att få till en bra jord. Det ska helst vara en ganska luftig och näringsrik variant. Att bland jord, torv och kogödsel brukar bli bra, säger Niklas. Men vad händer med grannsämjan om man drar i gång ett kladdig och gödseldoftande projekt tätt intill någon annans oas.
– Det är ingen fara. Det är så små mängder gödsel det handlar om, det luktar inte på det viset. Däremot får man ju visa vanlig hänsyn och inte spilla eller stöka ned de gemensamma utrymmena. Men en prunkande balkong brukar ju tvärtom uppskattas av grannarna.
Niklas Hjelm förespråkar att nybörjaren drar upp sina plantor från frön. Men har man missat det går det förstås att åka till en bra plantskola och köpa färdiga. Men fråga gärna personalen om skötselråd.
– Det finns också många växtbytargrupper som man kan ha glädje av. Googla och kolla vad som finns där du bor. Säg att man gör succé med sina växter och får en himla fart på grödorna precis lagom till den bokade veckan i Grekland. Måste man muta sina vänner för att sköta vattningen?
–Nej, det finns bra själv bevattningsanordningar, till exempel bevattningsbrickor, som fungera rutmärkt. Ett bra knep för att behålla fuktigheten i en kruka är att lägga lite gräsklipp i den, säger han.
Det fungerar som gödsel också. Se bara till att klippet inte ligger direkt mot växtstammarna, då riskerar de att ruttna.
– Viktigast är att våga testa och upptäcka odlingsglädjen, säger Niklas.
Rädisor, ruccula, spenat, hallon och vinbär. Allt kan frodas på din balkong. I alla fall om man ska tro Niklas Hjelm, ordförande i föreningen Hemmaodlat. – Alla som vill ska kunna odla. Det spelar ingen roll hur du bor.