Öknen dödsfälla
Tusentals flyktingar dör på väg mot ett laglöst Libyen – ”Vi begravde några, men de var för många”
Mellan afrikanska migranter och ett nytt liv i Europa ligger en öken lika farlig som Medelhavet. Myndigheter varnar för att området mellan Niger och Libyen har förvandlats till en utomhuskyrkogård – men ingen vet hur många som faktiskt har omkommit där.
Migranter som tagit sig genom den heta Saharaöknen, från den ökända smugglarstaden Agadez i Niger till Libyen, har beskrivit sträckan som dödens väg. 22-åriga Adaora gav sig av från Nigeria tidigt i april med hopp om att med hjälp av människosmugglare ta sig vidare till Europa.
– Vi var i öknen i tio dagar. Efter fem övergav föraren oss. Han lämnade oss med alla våra tillhörigheter och sade att han skulle hämta oss om ett par timmar, men det gjorde han aldrig, berättar Adaora, som egentligen heter något annat, för migrantorganisationen IOM.
Adaora reste i en pickup tillsammans med 50 andra migranter. 44 av dem dog i ökenhettan.
– Vi begravde några, men de var för många och vi hade inte styrkan att begrava allihop. Vi var tvungna att dricka vårt eget kiss för att överleva, säger Adaora som till slut blev upplockad av en lastbilschaufför.
Det är inte ovanligt att fordon går sönder eller att smugglare överger sina kunder av rädsla för att bli upptäckta av säkerhetsstyrkor. Många migranter drabbas av sjukdomar, svält eller uttorkning och lokala myndigheter varnar för att ökenområdet mellan Niger och Libyen har förvandlats till en jättelik utomhuskyrkogård.
Förra veckan konstaterade EU:S permanente råds- ordförande Donald Tusk att antalet som dör i öknen på väg mot Europa är ännu större än de över 2 300 som har dött under försöken att ta sig över Medelhavet i år. Men ingen vet hur många människor det faktiskt handlar om.
– De flesta flyktingar och migranter som korsar öknen på väg mot Libyens södra gräns tar hjälp av människosmugglare och använder inte officiella övergångar. Hur många som dör därute är okänt, säger William Spindler, talesperson för FN:S flyktingorgan UNHCR i Nordafrika.
Sedan januari har minst 17 000 migranter och flyktingar tagit sig från Niger till Libyen, enligt UNHCR. Afrikanska migranter har i årtionden lockats till det oljerika Libyen för att söka jobb och landet har också blivit den främsta vägen in i Europa.
Affärerna för människohandlare blomstrar och de som inte kan betala – eller som luras av de människor som har gjort det till sitt yrke att profitera på andra människors desperation – blir kvar, ofta under svåra förhållanden. Många migranter som har passerat Libyen vittnar om att de blivit misshandlade, kvarhållna i läger och handlats med som slavar, samt utnyttjats sexuellt eller för tvångsarbete.
– Instabiliteten i landet, med bristande rättstatsprincip och förekomsten av kriminella nätverk, har lett till ökat hot om väpnat våld, främlingsfientlighet och diskriminering, i synnerhet för människor från länder söder om Sahara, säger Spindler.
Flyktingorganisationer märker nu av att allt fler väljer att försöka ta sig från Marocko eller Algeriet till Spanien i stället för att ta vägen genom Niger till det laglösa Libyen och därifrån till Italien.