Konstgräsplaner bidrar till folkhälsa
Att det så kallade gummigranulatet stannar där det hör hemma är förstås bra för såväl ekologi som ekonomi.
FOTBOLL. Allvädersplaner med konstgräs har revolutionerat fotbollen i Sverige. Hundratusentals barn, unga och vuxna kan i dag idrotta mer än tidigare, samtidigt som säsongen har blivit betydligt längre.
Ändå är osäkerheten kring allvädersplanerna stor i kommunerna. Bara var sjunde kommunpolitiker upplever att de har tillräcklig information om olika material när planerna ska byggas, enligt en färsk enkätundersökning som Svensk Däckåtervinning genomfört.
OSÄKERHETEN HÄNGER ihop med den debatt om konstgräs som förts de senaste åren. Naturvårdsverket släppte nyligen en rapport som pekar ut fyllnadsmaterial från allvädersplaner som en källa till mikroplaster i havet. Rapporten konstaterar visserligen att det saknas pålitliga siffror som visar om något fyllnadsmaterial verkligen hamnar i naturen, och inga praktiska studier har visat något sådant.
MEN DET VIKTIGA är att den här oron inte skulle behöva finnas. Moderna konstgräsplaner byggs och underhålls med metoder som gör att risken för att material försvinner enkelt kan undvikas. Att det så kallade gummigranulatet stannar där det hör hemma är förstås bra för såväl ekologi som ekonomi.
Här är de viktigaste riktlinjerna:
• Planera för ytor runt planen. Se till att det finns ytor runt planen där snö som plogas bort från planen kan läggas. Gummigranulat som följt med snön läggs tillbaka på planen när snön smält.
• Sätt filter i brunnar. Dagvattenbrunnar bör ha enkla filter för att fånga upp granulat som kommit ner i dräneringssystemet.
• Skapa ett slutet vattensystem. Genom att binda ihop dränerande vattenledningar och leda systemet till en filterförsedd brunn undviker planskötaren risken att gummigranulat hamnar i dagvattnet.
• Få spelarna att borsta av kläderna. Vid planen bör det finnas ytor där spelarna kan borsta av sig eventuellt granulat. Då kan det enkelt läggas tillbaka på planen igen.
De flesta planer har i dag fyllning av återvunnet gummi från uttjänta däck. På så vis drar vi nytta av ett bra material som redan finns och sparar på jordens resurser. Bara i Halland återvanns i fjol 3 400 ton uttjänta däck – ett fantastiskt resultat!
LANDETS ALLVÄDERPLANER gör det möjligt att idrotta tre gånger så mycket som motsvarande yta med vanligt gräs gör. I dag är en stillasittande livsstil ett av våra största folkhälsoproblem, vilket gör allvädersplaner till viktiga verktyg i arbetet för ett friskare Halland. Det vore synd om farhågorna kring planerna gör att kommuner avstår från att bygga dem – trots att vi har kunskapen för att anlägga planer som bidrar till folkhälsa och inte till nedskräpning.
Fredrik Ardefors
vd, Svensk Däckåtervinning AB