Systrar på elcyklar in iframtiden
VARBERG RULLAR DEL 2: HUR KOMMER VÅRA CYKELVANOR SE UT? Cykeln ses som en stjärnspelare för att lösa framtidens transportbehov. HN har tagit hjälp av både Cykelfrämjandet, en statlig forskare och två hojälskande Varbergssystrar för att pussla ihop en bil
– Folk säger att jag fuskar när jag kör med motor. Haha, det gör ju de med när de kör med sina bilar, säger Margareta Augustsson.
HN har hängt med henne och systern Gun Johansson ut på en långrunda med elcykel. De är båda över sjuttio år och susar lätt från Lorensberg ner mot Kåsa via Påskbergsskogen och Apelvikshöjd. Margareta Augustsson är inne på sin andra elcykel och sålde bilen eftersom den ändå aldrig kom till användning.
– För åtta år sedan var jag med om en cykelolycka och för att kunna fortsätta cykla köpte jag en elcykel. Jag tror att den motionen gjorde mitt skadade ben friskt igen, trots att folk ofta säger att det är väl ingen träning, säger Margareta Augustsson.
För henne och systern har det blivit en frihet att få lite hjälp på vägen. De berättar att de kommer ut i friska luften, rör på sig och att de kan cykla hela vägen till Halmstad på utflykt.
MARGARETA AUGUSTSSON och Gun Johanssons val av transportmedel är rena framgångssagan i Lars Strömbergs värld. Som ordförande på Cykelfrämjandet vill han, precis som det låter, se till att cykeln får en mer framträdande roll på vägarna.
– Som Sverige är planerat i dag är inte cykeln det mest attraktiva beslutet. Men vi får ju inte plats med hur många bilar som helst på vägarna. Cyklar tar mindre plats. Lättare elfordon kan betyda mycket i framtiden – man kan hämta och lämna på dagis, man kan använda det i leveransverksamhet eller som hantverkare. Möjligheterna finns här, säger Lars Strömberg.
MEN ALLT ÄR inte guld och grönatransportmedel. Anna Niska är forskningsledare för cykelforskningen på Statens väg- och transportforskningsinstitut. Hon har samma vision som Lars Strömberg men ser också en problematik.
– Jag tror vi kommer se en mycket större variation av fordon framöver. Samtidigt minskar cyklandet hos barn och unga och man brukar röra sig på ett liknande sätt som vuxen. Så det ser lite dystert ut, säger Anna Niska.
DE ELCYKLANDE SYSTRARNAS relation till cykeln passar väl in på det Anna Niska säger.
– Jag har cyklat i hela mitt liv. Våra föräldrar hade inte ens bil när vi var små. Vi är kanske den sista cykelgenerationen, säger Gun Johansson om sina och systern Margareta Augustssons cykelvanor.
I kröken ner mot Kåsa blir hon påhejad av sin syster att ta ut sig lite extra. Vi trampar på i rekordfart och minskar hjälpen från det eldrivna batteriet.
– Kom igen nu Gun, ge allt du har! ropar Margareta Augustsson.