När Jaxx och hemvändaren Katarina Karlsson susar runt i Falkenberg drar hunden till sig mest uppmärksamhet.
ÅTERVÄNDARE: KATARINA KARLSSON HAR FUNNIT STADENS CHARM
Efter gymnasiet lämnade hon Falkenberg men på senare år har Katarina Karlsson hittat tillbaka till barndomsstaden och tillbringar gärna en härlig sommarmånad i trakten.
Ett lågt motorljud varslar om hennes ankomst och Katarina Karlsson svänger elegant in med scootern på en parkeringer i Glommens hamn. På fotbrädan sitter spanske vattenhunden Jaxx och kisar genom sina goggles.
– Världens bästa fordon, jag har fem stycken i ett hyrt soprum därhemma i Göteborg, säger Katarina, spänner av sig hjälmen, tar av hundens brillor och kopplar loss honom.
KATARINA ÄR UPPVUXEN på Herting men efter gymnasiet lämnade hon stan. Hon var rastlös, ville ut i världen och se sig om. Hon hamnade först i Schweiz där hon försörjde sig på att sticka.
– Jag var där i två år och stickade helt galna grejer, långa skidluvor var sålde jag massor. Det var vanligt här hemma men helt nytt där. Sedan stack jag till USA.
Hon har bott, rest och jobbat en hel del i USA. Bland annat arbetade hon på ett tjusigt konstgalleri i New York. Tillsammans med sin dåvarande sambo bestämde Katarina sig för att emigrera till Australien. Allt var klappat och klart, tillstånden godkända och flygbiljetterna i princip bokade. Då kom de första larmen om uttunnade ozonlager i Australien och paret la om sina planer. Det blev Thailand i stället.
– Jag ritade kläder som vi lät sy upp i Thailand. Vi var på plats under hela produktionen och kunde minimera felmarginalerna. Sedan åkte vi hem och sålde kläderna. Bland annat på Skrea strand.
– Vi gjorde allt själva, utom att sy. Det var mycket jobb men roligt.
Så småningom blev det import av amerikanska motorcyklar och bilar men Katarina var inte nöjd. Hon utbildade sig till Göteborgsguide, arbetade som konferenschef ett tag och bytte så småningom inriktning igen. Konst och hantverk har alltid varit ett intresse men hon insåg snabbt att hon var bättre på att sälja andras konst än sin egen.
– Jag har svårt att skiljas från saker som jag själv har tagit fram, det ligger så mycket av mig själv i dem. Då är det mycket lättare att hjälpa andra konsthantverkare att sälja sina saker.
Katarina har jobbat med utvecklingsprojekt och med utredningar inom kulturbranchen men också som curator för internationella utställningar i England, Brasilien, Italien och Sverige.
SEDAN 14 ÅR tillbaka arbetar hon som projektledare och affärsutvecklare på Konsthantverkcentrum i Göteborg men i september byter hon jobb. Då blir hon länshemslöjdskonsulent med ansvar för utveckling i region Västra Götaland. Den nya arbetsplatsen blir på vackra Nääs slott. Men först ska hon avsluta ett antal pågående projekt.
– Jag är inblandad i Kulturkalaset i Göteborg och håller i Upmarket, en utställningsmarknad med konsthantverk och design.
Vid sidan av arbetet ägnar sig Katarina åt sin egen konst. Hon är utbildad möbelsnickare och designer, men just nu jobbar hon i läder och har precis upptäckt shibori, en japansk teknik att färga
tyg. I höst har hon antagits till värmländska keramikakademin.
– Det ska bli jätteroligt, jag har alltid gjort mycket med händerna och tycker om att lära mig nya saker och det känns fint att hitta tillbaka till mitt eget skapande.
HON DRIVER OCKSÅ den ideella Fritidsagenturen i en gammal mejeributik i Göteborg där både nybörjare och mer etablerade konstnärer kan visa upp sig. Genom Fritidsagenturen träffar hon många människor och det har knuffat
hennes eget skapande framåt. Men just nu har hon en välbehövlig paus från alla måsten. Tillsammans med Jaxx vilar hon upp sig och hämtar kraft i hemstaden.
– Det är ganska lustigt egentligen. Jag har rest runt en hel massa och sökt efter något, jag vet inte riktigt vad, men så är det här hemma i Falkenberg jag hittar det, säger hon och försöker formulera vad det är:
– Att känna igen sig, att känna människorna, atmosfären. Ja, något med igenkänningen är det nog.
För några år sedan hyrde hon ett sommarviste i Skrea som hon trivdes bra i. I år blev det Glommen men drömmen är att hitta ett prismässigt överkomligt fritidshus att hyra eller köpa i eller runt Falkenberg. Vilket är lättare sagt än gjort, konstaterar Katarina.
– Jobbar man i kulturbranschen blir man inte rik och här nere kostar allting skjortan. Men om någon har ett tips så går det bra att höra av sig, säger hon och skrattar. ÅTERUPPTÄCKTEN AV Falkenberg har gjort henne gott, Katarina medger att hon kanske ser på staden med lite väl entusiastiska ögon ibland men att det knappast är något problem.
– Det är här jag laddar batterierna. Jag blir lugn samtidigt som upptäckarlusten griper tag i mig och jag åker runt på min scooter och ser mig omkring. Jag känner mig hemma och blir lycklig när jag träffar gamla vänner eller stöter på nya saker, säger hon och rättar till Jaxx glasögon innan hon knäpper fast hjälmen för att åka på en ny upptäcktsfärd.