Brister i samarbete vid psykisk ohälsa
HALLAND: Antalet personer som lider av psykisk ohälsa ökar stadigt. Men en stor del av de drabbade får ingen hjälp, visar en ny granskning som Region Halland genomfört.
Patienter skickas fram och tillbaka mellan primärvården och psykiatrin. Det visar granskningen som gjorts av närsjukvårdens ansvar för personer med psykisk ohälsa.
Granskningen, som genomförts av Region Hallands revisorer, visar att det finns brister i samarbetet mellan närsjukvården och psykiatrin.
En vanlig vårdgång är sådan att patienter söker sig till sin vårdcentral där en första bedömning av deras tillstånd görs. Där bedömer vanligtvis en läkare om patientens psykiska ohälsa är av lindrig, måttlig eller svår karaktär.
Patienter med svår psykisk ohälsa ska enligt styrdokument tillhöra specialistpsykiatrin.
Men revisorernas granskning visar att detta inte är helt lätt gjort. Remisser skickas till psykiatrin där en läkare gör en första bedömning och beslutar om patienten ska behandlas i psykiatrin eller inte. Ett ansenligt antal av de remisser som skickas till psykiatrin skickas dock tillbaka till närsjukvården, vilket har fått revisorerna att reagera.
I INTERVJUER MED personal framkommer att närsjukvården upplever att många av remisserna kommer tillbaka trots att vårdcentralens uppfattning är att patienten bör behandlas i psykiatrin.
Detta har lett till ett beteende där vårdcentralen upplever att det inte är någon idé att remittera patienter då de ändå bara kommer tillbaka.
De granskande drar slutsatsen att det är patienterna som blir lidande i detta bollande fram och tillbaka och att de därför inte erbjuds optimal vård. Vårdcentralerna upplever också att de i väntan på tid för behandling i psykiatrin tvingas ”hålla patienter under armarna”, vilket kan leda till att patienternas tillstånd förvärras.
FRÅN PSYKIATRINS SIDA upplevs det som att patienter kommer på remiss utan att uppvisa de symtom som motiverar vård i psykiatrin samt att de remisser som inkommer i vissa fall är otydliga eller ofullständiga och därför skickas tillbaka.
Kjell Ivarsson, chef för närsjukvården i regionen, menar att detta är ett problem som de båda instanserna uppmärksammat redan innan granskningen.
– Vi såg det redan när vi tillträdde. Vi måste sluta tänka i termer om våra och dina patienter och börjar samarbeta mer. Vi måste gå ifrån stuprörstänket, säger han.
Tillsammans med Goran Delic, förvaltningschef för psykiatrin i Halland, har man startat en process som syftar till att stärka samverkan mellan närsjukvården och psykiatrin.
– DIALOGEN ÄR jätteviktig i detta. Vi måste arbeta tätt tillsammans och ha många öppna kanaler, säger Kjell Ivarsson.
Mötena mellan de båda ledningsgrupperna har hittills lett till tätare samarbete i vården av barn och unga och missbrukare. Planer finns också att närma sig varandra inom vuxenpsykiatrin. I Hylte arbetar man just nu med ett projekt där målet är att närsjukvården och psykiatrin ska finnas under samma tak.
Goran Delic menar att det alltid kommer finnas vissa patienter som faller mellan stolarna, men att målet måste vara att minska denna grupp. För att göra detta krävs kommunikation mellan vårdgivarna.
– De patienterna kommer alltid finnas. Det kan bli så när det handlar om psykisk ohälsa. Det inte är ett statiskt tillstånd vi pratar om, det rör sig hela tiden i ett dynamiskt förlopp. I dag finns styrdokument som berättar vem som ska ha ansvaret för en patient. Saknas det en samsyn i de olika instanserna vad som är lindrig, måttlig och svår psykisk ohälsa?
– På det stora hela finns det en samsyn men just eftersom att det ibland rör sig om flera diagnoser i dynamiska förlopp kan bedömningen bli svår. Då räcker det inte att ha dokument som säger vem som ska göra vad utan det krävs utökat samarbete och där är vi på god väg med Närsjukvården. Jag skulle säga att den samverkansstruktur vi tillsammans bygger upp i Halland är unik för Sverige, säger Goran Delic.