Förluster i välfärden?
VÄLFÄRD. Den rödgröna regeringens välfärdsutredning, där även frågan om vinster i välfärden ingick, lämnade i början av maj sitt slutbetänkande. Utredaren Ilmar Reepalu föreslår ett så kallat vinsttak. Det föreslagna vinsttaket på 7 procent, ska märkligt nog, avse det operativa resultatet och inte resultaträkningen.
KRITIKEN MOT förslaget har varit massiv från många håll, inte minst från näringslivet och andra aktörer på området, bland annat stiftelser. Förslagets konsekvenser, för den svenska välfärdsmodellen med valfrihet och konkurrens, är svåra att överblicka. Hotet mot aktörer inom välfärdssektorn är i och med förslaget realt och skulle få direkt negativ inverkan på att upprätthålla tillgänglighet och olika utbud inom vård och omsorgssektorerna. Detsamma gäller utbildningssidan.
Den första frågan, som måste ställas mot hela tanken bakom förslagen i utredningen, är hur regeringen tror att man kan bedriva någon verksamhet överhuvudtaget utan ett överskott. Själva grundidén bakom förslagen måste kopplas till de stora underskotten inom kommun- och landstingssektorn. Ett talande bottenexempel är den nedlagda förlossningsvården i Sollefteå, där man nu vill utbilda allmänheten i att förlösa havande mödrar i privatbilar!
ANDRA MÄRKLIGA resonemang från vänstersidan är att skatter inte ska användas för att köpa tjänster, som kan ge en vinst för det företag som utför tjänsten. Bokstavligt måste då alla köp av varor och tjänster göras inom offentlig sektor. Konsekvensen blir att den offentliga sektorn inte kan leverera de varor och tjänster, som fordras för att säkra våra medborgares behov av vård, omsorg och utbildning. Själva resonemanget faller på sin egen orimlighet.
VI TYCKER ATT regeringen istället borde ägna mer tid åt att förbjuda eller motverka förluster i välfärden och att medborgarnas skatter används på ett effektivt sätt! Det är inte acceptabelt att skattemedel stoppas i ineffektiva, förlegade strukturer och organisationer inom välfärdsområdet, som inte förmår motsvara de behov som finns hos befolkningen. Att täcka upp stora budgethål i kommunala- och landstingskommunala verksamheter med ständigt nya skattehöjningar, för att om möjligt uppnå balanskravet, kan inte vara godtagbart över tid.
I Halland finns idag 49 vårdcentraler varav 25 är drivna i privat regi. Ca 160 000 hallänningar är listade på de senare. Redan idag finns det i vissa delar av länet problem med köer till våra vårdcentraler. Den som tror att Reepalus förslag med vinsttak kommer att korta dessa köer har med förlov sagt brist på gott omdöme.
SVERIGE BEHÖVER EN ny syn på välfärden, där företagande och människors vilja att bidra, ska ses som en viktig del i vårt samhälle. Oegentligheter och missbruk ska alltid bekämpas och beivras. Vinstförbud kommer på intet sätt att åtgärda detta utan istället förhindra viktiga samhällsinsatser från privat drivna företag, vilka idag utgör en omistlig förutsättning för vård- och omsorgssektorn.
Lars Gustafsson (KD)