”Lik­nar Trumps Ame­ri­ka”

Flyktingkrisen ska­par ett mer svår­nått Eu­ro­pa – mi­gran­ter­na ska hål­las kvar i Afri­ka

Hallands Nyheter - - Sverige/Världen - Wik­tor Num­me­lin/

Många vägar små prö­vas när EU fort­satt sö­ker sätt att hands­kas med flyk­ting- och mi­gra­tions­kri­sen.

Vid ho­ri­son­ten häg­rar ett allt mer svår­nått Eu­ro­pa.

– Si­tu­a­tio­nen är kom­plex. Det går in­te vän­ta sig en mi­ra­kel­lös­ning, sä­ger frans­ke för­re Eu-di­plo­ma­ten Marc Pi­e­ri­ni till bel­gis­ka tid­ning­en Le So­ir.

Pre­cis som så många and­ra kon­sta­te­rar han att EU in­te har en lätt upp­gift i att för­sö­ka han­te­ra flyk­ting- och mi­grant­si­tu­a­tio­nen på Me­del­ha­vet. Som lä­get är nu krävs be­tyd­ligt fler re­sur­ser och ett tä­ta­re sam­ar­be­te med län­der­na i Afri­ka, an­ser han.

– Det sam­ar­be­tet kom­mer att va­ra tufft, kost­samt och stund­tals in­te alls sär­skilt trev­ligt, sä­ger Pi­e­ri­ni, ti­di­ga­re pla­ce­rad i bå­de Tu­ni­si­en och Li­by­en och nu kopp­lad till tan­kes­med­jan Car­ne­gie.

Be­grep­pet flyktingkrisen ska­pa­des som­ma­ren 2015 och hand­la­de då främst om fly­en­de från kri­gen i Irak och Sy­ri­en som via rang­li­ga små­bå­tar sök­te sig till Gre­kland och upp ge­nom Bal­kan.

Eu-län­der­na för­sök­te age­ra ge­nom att enas om att om­för­de­la upp till 160 000 asyl­sö­kan­de från Gre­kland och Ita­li­en, dit mer­par­ten av de ny­an­län­da kom­mit.

Två år se­na­re är re­sul­ta­tet dock in­te sär­skilt im­po­ne­ran­de: in­te ens 25 000 per­so­ner har hittills flyt­tats till öv­ri­ga EU.

Kanske kan om­för­del­ning­en få ny fart efter mor­gon­da­gens be­sked från EU­dom­sto­len i Lux­em­burg. Då ska åt­minsto­ne en av dom­sto­lens ge­ne­ra­lad­vo­ka­ter ge sitt för­slag till ut­slag i de fall där Slo­va­ki­en och Ung­ern för- sökt stop­pa om­för­del­ning­en.

De två län­der­na in­går i ett cen­tra­leu­ro­pe­iskt klus­ter av minst sagt asyl- och in­vand­ringso­vil­li­ga som in­te vill att EU ska ha nå­got att sä­ga till om när det gäl­ler vil­ka som ska släp­pas in el­ler in­te.

I sitt över­kla­gan­de häv­dar Ung­ern och Slo­va­ki­en att EU:S mi­gra­tions­mi­nist­rar in­te ha­de rätt att fat­ta det be­slut de tog ut­an att frå­gan bor­de ha av­gjorts på stat­s­och re­ge­rings­chefs­ni­vå.

Oav­sett vad ge­ne­ra­lad­vo­ka­ten sä­ger lär det dock drö­ja till dess att he­la Eu-dom­sto­len i Lux­em­burg har sagt sitt – nå­gon gång i höst – in­nan om­för­del­nings­sy­ste­met an­ting­en ha­ve­re­rar helt el­ler drivs ige­nom med tvång.

Först då av­görs ock­så om en tving­an­de om­för­del­ning i ett lik­nan­de krislä­ge kan bli en del av EU:S fram­ti­da asyl­sy­stem, som Eu-kom­mis­sio­nen fö­re­sla­git.

Sam­ti­digt hål­ler flyktingkrisen allt mer på att ut­veck­las till en mi­grant­kris, med en helt an­nan dy­na­mik.

De som nu an­län­der över Me­del­ha­vet är till stor del af­ri­ka­ner och syd­osta­si­a­ter i jakt på ett bätt­re liv – in­te nöd­vän­digt­vis fly­en­de från krig och för­föl­jel­se. In­tres­set för att ta emot des­sa är när­mast mi­ni­malt, även bland mer flyk­ting­vän­li­ga län­der i Väst- och Nor­deu­ro­pa. Trots kri­tik från oli­ka män­ni­sko­rätts­or­ga­ni­sa­tio­ner sät­ter allt fler Eu-län­der sitt hopp till att för­stärkt kust­be­vak­ning i Nord­af­ri­ka ska hål­la kvar mi­gran­ter­na på den af­ri­kans­ka si­dan om Me­del­ha­vet.

– Det kom­mer att fin­nas till­fäl­len då Eu­ro­pa mer lik­nar (Do­nald) Trumps Ame­ri­ka, kon­sta­te­rar Marc Pi­e­ri­ni i Le So­ir.

Käl­la: Eu-kom­mis­sio­nen, 13 ju­li TT Ny­hets­by­rån

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.