”I filmsammanhang är det lätt att gå vilse”
JUBILAR: KATJA WIK KOMMER MED UPPFÖLJARE Framgångarna med debutfilmen ”Exfrun” gav regissören Katja Wik energi att fortsätta följa sina egna idéer. Katja Wik kommer bland annat med uppföljaren ”Exmannen” för teaterscenen.
Efter närmare tio år i Göteborg har Katja Wik blivit stockholmare igen. Och det är så skönt, utbrister hon:
– Min pojkvän Philip har varit här uppe och vi har pendlat fram och tillbaka nästan varje helg. Det slipper vi nu.
Men Göteborg är långt ifrån glömt. Det var där hennes regissörsresa började. Först på filmkollektivet Plattform produktion där hon jobbade som rollsättare i åtta år. Dessutom hann hon med att ta en master i filmisk gestaltning på Akademi Valand samt starta filmbolaget Kjellson & Wik med parhästen och producenten Marie Kjellson som fortfarande bor kvar.
– Basen är både i Stockholm och Göteborg nu. Bolaget har också växt och det känns roligt och bra eftersom vi vill sprida vår ambition.
Ambitionen för Katja Wik är att fortsätta följa sitt omdöme, sin inre känsla och målbild. Eller som hon uttrycker det: ”förlita mig på mitt instrument”.
– Det är det viktigaste för mig och det som gör mitt arbete så lustfyllt. Det är lätt att vilja vara andra till lags, men jag har lärt mig att det så småningom slår tillbaka på en själv. Och min kamp är att skapa en efterfrågan av det jag gör.
FÖR FYRA ÅR sedan kom kortfilmen, ”Offerrollsretorik” och den efterföljande boken ”Handbok i offerrollsretorik”. Begreppet syftar på den offerroll som kvinnor ibland använder sig av på ett manipulerande sätt i relationer eftersom den kan vara det mest effektiva vapnet för att få sin röst hörd.
Med långfilmsdebuten ”Exfrun”, som visades på biograferna tidigare i år och som också fick lysande recensioner, gick hon vidare i ämnet.
– Det är roller som är satta för länge sedan. Vi har lärt oss hur vi ska agera, men är ofta omedvetna om det. Jag ville undersöka och medvetandegöra det för att bryta mönster.
I dag är Katja Wik ett namn att räkna med i filmsammanhang vilket lett till att hon nu kan försörja sig helt på filmarbeten. Till exempel jobbar hon med konstnären Anna Odell och hennes kommande och än så länge hemliga långfilm.
Parallellt har Katja sina egna projekt, bland annat teaterföreställningen ”Exmannen” som är en uppföljare till ”Exfrun”.
– Båda mina föräldrar är skådespelare och jag har verkligen längtat att få arbeta med scenkonst.
Mitt tillvägagångssätt och arbete liknar mycket hur det går till på en teaterscen så det känns verkligen jätteroligt.
DESSUTOM PÅGÅR ARBETET med nästa långfilm, ”Att fylla en funktion”. Den här gången vill hon borra i den nya egocentrerade generationen som hon själv tillhör och säger att i detta narcissistiska samhälle finns en fara i att människor inte längre kan finna en funktion i det lilla.
– Jag upplever att det blivit mycket fokus på egot och framgång, där vi också präglas av bilderna som sociala medier frambringar. Baksidan är att det skapar depressioner och en annan typ av press.
– Det jag vill med filmen är att den blir en inspirerande spegling av personer som är nöjda med det lilla i tillvaron. Människor som kan hitta ett nöje i att vara en del av ett större kugghjul. Men min undersökning är bara i inledningsfasen så vi får se hur mina teorier utvecklas. Vad är det svåra just nu?
– Att inte låsa fast mig för tidigt i någon slutsats utan hålla det öppet så länge som möjligt. När man arbetar i filmsammanhang är det många som vill tycka saker. Då är det lätt att gå vilse.