Landet bygger staden

LIVSKRAFT. Urbanisering utan glesbygd är en verklighetsföraktande illusion

LEDARE 29/7. Försöken att dra ner ridån över gles- och landsbygd har tillåtits pågå alldeles för länge. Och det har gått för långt. Hur kan det annars förklaras att Sveriges största morgontidning, Dagens Nyheter, börjar driva opinion för att man skall nöja sig med att satsa på starka och levande storstadsregioner i stället för på glesbygden?

DEN FÖRVRÄNGDA BILDEN av verkligheten är ungefär på samma nivå som den som i början av året tecknades av debattören Kjell A. Nordström. Han myntade då begreppet ”skräpytor”. Termen syftade på några utvalda platser i landet. Extra hårt åtgånget blev exempelvis Karlstad. Kommunstyrelseordförande valde att bjuda in nämnde föreläsare. Besöket uteblev. Tyvärr, och mest kännbart för kunskapskapitalet i storstaden. Uppenbarligen behöver även DN komma ut i verkligheten utanför tullarna.

MÄNNISKORS LIVSSITUATIONER SER oerhört olika ut. Glesbygdslivet kräver ofta kreativitet och handlingskraft för lösningar på en annan nivå än den som storstadsbon generellt möter. Utmaningarna är, för att vara ödmjuk, ofta livsavgörande för den som behöver komma på lösningarna själv.

De brister i välfärden som storstadsbon klagar på är många gånger sedan länge vardag för glesbygdsbon. Nog för att kvalitetskrav driver verksamheter framåt. Men den brist på vidare perspektiv som ofta saknas i debatten är otillfredsställande.

LIKVÄL SOM DET kan innebära stora påfrestningar när stadsbon behöver stå i kö för att köpa senaste smartphonen, lika påfrestande kan det vara att behöva planera långt i förväg för att enbart köpa matvaror när närmsta butik ligger 10 mil bort. För att inte tala om vilka varaktiga konsekvenser ett nedlagt BB får. För många, exempelvis gravida kvinnor, talar vi inte om en platsbrist orsakad av sommarsemestrar utan om permanenta nedskärningar av viktig vårdservice.

VIDARE BÖR STORSTADSBON betänka att utan råvaror tvingas resaurangen på fina gatan behöva koka soppa på spik. Är det inte då lite väl förhastat att vilja motarbeta de politiska viljor som finns att styra upp livet utanför tullarna och ge hopp åt dem som faktiskt ser Sveriges livsduglighet och självförsörjningskraft som ett hedersuppdrag. Varför dra undan mattan för alla dessa företagare?

SOPSTREJKERNA ÄR INGENTING i jämförelse om glesbygden slutade leverera i form av elkraft, mejerivaror och andra livsmedel. Den oro som skulle spridas då, skulle samtidigt med ens bli hela Sveriges ansvar. Det är bara att börja inse att ett urbaniserat Sverige enbart klarar sig med hjälp av gles- och landsbygd. Samma gäller tvärtom. Allt annat innebär en verklighetsföraktande illusion.