Högt tryck på mobila teamet
PSYKISK OHÄLSA: FÖR HÅRD PRESS KNÄCKER VÅRA UNGA Det är högt tryck på det mobila teamet för barn- och ungas psykiska ohälsa. Över 200 remisser har skickats sedan starten i slutet av förra året.
– Vi har sett en stor förfrågan från norra delen, Varberg och Kungsbacka. Vi ville undvika väntetider men det har tyvärr uppstått i den norra delen. Vi måste diskutera hur vi kan förbättra verksamheten för att minska köerna, säger Luis Gonzales, kurator på ungas psykiska hälsa.
Niklas Liljeroth, verksamhetschef på vårdcentralen Region Halland instämmer.
– Vi har sett ett stort behov. Det är viktigt att fånga upp den här gruppen som annars riskeras hamna mellan stolarna. Vem vet var de här patienterna hade varit om barn och unga teamet inte hade funnits?
Niklas Liljeroth förklarar att den här gruppen unga och barn är för sjuka för vårdcentralen men för friska för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
– Risken är att de inte får den hjälp de behöver, säger han.
DE VANLIGASTE SYMPTOMEN är depression och ångest hos de barn och ungdomar som kommer till barn- och unga teamet. Den största gruppen är i åldrarna 15-17 år. Luis Gonzales förklarar att det är många existentiella frågor, kring livet och framtiden. Han har arbetat inom psykiatrin i över 20 år och han ser en skiftning inom den psykiska ohälsan i Sverige.
– Förr syntes psykisk ohälsa i de mest utsatta grupperna i samhället, men nu syns det i alla olika typer av samhällsgrupper, säger Luis Gonzales. HAN FÖRKLARAR ATT det handlar om det prestationssamhälle vi lever i. Alla de krav som ställs på en; att man ska vara social, snäll och snygg är ofta bakomliggande orsaker till den ångest och depression. Han ser oftast att varningstecknen är att personerna blir tillbakadragande och undvikande.
– Det är någonting som tär på hela befolkningen. Det oroar mig. De här 15-17- åringarna har redan utmattningssymptom.
Luis Gonzales säger att detta ständiga självförverkligande är anledningen till att många får utmattningssymptom i tidig ålder. Man ska vara med kompisar, aktiviteter, skolan. Ha högsta betyg i allt.
– Det öppnar upp för ångest och social fobi. Det är viktigt att låta saker bli halvperfekta. Man måste lära sig redan som liten att ha tråkigt också inte ständigt behöva hitta på saker.
Han brukar hjälpa ungdomarna att få ordning på strukturer och rutiner i vardagen. Först få ordning på mat och sömn. Sedan ses miljön i skola och hem över.
NU TILL HÖSTEN kommer verksamheten att utvärdera och se över hur teamet kan förbättras. Den största utmaningen blir gränsdragning, enligt Liljeroth. Teamet har märkt skillnader på hur vårdcentralerna tolkar in graden av lindriga, måttliga och svåra besvär.
– Vårt största uppdrag nu är att sätta gränsdragningar för när patienten ska komma till vårdcentralen, barn och unga teamet eller BUP. Det är viktigt att man inte kastas runt utan att alla följer samma riktlinjer för att diagnostisera patienterna, så att de får den hjälp de behöver.
EN ANNAN UTMANING de brottas med är att de inte är tillräckligt många för att möta trycket.
– Vi är underbemannade milt utsagt. Vi hade behövt vara några till för att kunna möta fler patienter. Men vi gör vårt bästa, säger Luis Gonzales.
Niklas Liljeroth håller med om att de i nuläget inte räcker till.
– Jag hoppas vi kan utveckla verksamheten. Vi har behovet. När vi väl gjort en utvärdering och tagit fram underlag till politiken så tror jag att det finns ett politiskt intresse för utveckling av verksamheten.