Vi lå­ter par­ti­et be­stäm­ma

Hallands Nyheter - - Ledare - JOHAN ÖRJES Cen­ter­pres­sens nny­hets­by­rå

Imånga län­der, fram­för allt med en­man­sval­kret­sar, finns det en tyd­lig re­la­tion mel­lan par­la­ments­le­da­mö­ter­na och val­kret­sen. Så är det in­te rik­tigt i Sve­ri­ge. I Sve­ri­ge är det många som in­te har en aning om vem de rös­ta­de på i riks­dags­va­let. Vem de verk­li­gen rös­ta­de på. För det är ju så att vi väl­jer riks­dags­le­da­mö­ter från den val­krets vi bor i. Vis­ser­li­gen går det att ha en val­se­del med kan­di­da­ter från he­la lan­det, men det en­da riks­dags­par­ti som in­te i hu­vud­sak har val­sed­lar med lo­ka­la kan­di­da­ter är Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­na.

Så även om väl­ja­ren sä­ger sig rös­ta på Lööf el­ler Löfven, så är det i prak­ti­ken nå­gon från det eg­na lä­net som blir in­vald i riks­da­gen. Se­dan är det så att med det svens­ka ex­trem­pro­por­tio­ner­li­ga val­sy­ste­met så gyn­nar al­la rös­ter, var i lan­det de än av­ges, he­la par­ti­et.

DET SVAGA SAMBANDET mel­lan väl­ja­re och val­da är in­te så kons­tigt. Länge var vi svens­kar tvung­na att nöja oss med den rang­ord­ning på kan­di­da­ter som par­ti­er­nas re­gi­o­na­la or­ga­ni­sa­tio­ner be­stäm­de sig för. Väl­ja­ren kun­de in­te på­ver­ka. Det fanns en lis­ta och den gäll­de. En­da möj­lig­he­ten var att stry­ka en kan­di­dat, men det kräv­de så många stryk­ning­ar att det i prak­ti­ken in­te spe­la­de nå­gon roll.

Men så, från va­let 1998 fick vi möj­lig­het att mar­ke­ra om det var nå­gon sär­skild vi vill ha vald ge­nom att mar­ke­ra med ett kryss fram­för den per­so­nens namn. Ung­e­fär tre av tio tog chan­sen att mar­ke­ra vem de vil­le se vald. I se­na­re val sjönk an­de­len som per­son­rös­ta­de och ver­kar ha lan­dat på ung­e­fär var fjär­de väl­ja­re.

EFTERSOM DET KRÄVS att det är minst fem pro­cent som krys­sar för en kan­di­dat för att den ska bli vald på per­son­rös­ter är det många som kom­mer in ut­an det stö­det. To­talt val­des 98 le­da­mö­ter till riks­da­gen 2014 ge­nom per­son­rös­ter. De all­ra fles­ta av dem stod dock re­dan på en så­dan plats på lis­tan att det bli­vit val­da även ut­an per­son­rös­ter­na. En­ligt en rap­port om per­son­va­let från Val­forsk­nings­pro­gram­met vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet var det ba­ra 12 kan­di­da­ter som tog sig in i riks­da­gen tack va­re per­son­va­let.

PER­SON­VA­LET ÄR IN­TE me­nings­löst. Det på­ver­kar vil­ka som sit­ter i riks­da­gen. Det kan va­ra värt att på­min­na om att An­nie Lööf kom in i riks­da­gen på per­son­rös­ter 2006. Ut­an det stö­det från väl­jar­na i Jön­kö­pings län ha­de hon in­te kun­nat bli par­ti­le­da­re 2011.

ÄVEN OM DET svens­ka val­sy­ste­met öpp­nat för ett ökat in­fly­tan­de för väl­jar­na, ver­kar de fles­ta av oss in­te vil­ja ta va­ra på chan­sen. Vi lå­ter par­ti­er­na be­stäm­ma, el­ler möj­li­gen den mi­no­ri­tet av väl­jar­na som ut­nytt­jar möj­lig­he­ten att per­son­rös­ta. Nu hål­ler de po­li­tis­ka par­ti­er­na på att ar­be­ta med att ta fram si­na riks­dags­lis­tor in­för näs­ta val. Rang­ord­ning­en på de lis­tor­na kom­mer tro­li­gen att till all­ra störs­ta de­len av­gö­ra vil­ka som blir in­val­da i riks­da­gen näs­ta höst och få av oss kom­mer att ve­ta vem vi egent­li­gen gav för­tro­en­det att va­ra vår röst i riks­da­gen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.