Tre se­mester­vec­kor – och en obru­ten för­pack­ning

Hallands Nyheter - - Livets Gång - NINA CARLSSON

Tre se­mester­vec­kor har pas­se­rat. He­la 23 le­di­ga da­gar lig­ger nu bakom mig – och ti­den har gått precis li­ka fort som den bru­kar gö­ra, om in­te än­nu for­ta­re. Jag skulle lju­ga om jag sa att jag kän­ner mig full­kom­ligt ut­vi­lad (el­ler helt nöjd med den sol­brän­na som 2017 års som­mar­sol har åstad­kom­mit) ef­ter den­na lång­le­dig­het. Men jag är till­freds med al­la de här­li­ga upp­le­vel­ser som nu lig­ger som ett varmt min­ne i hjärn­bar­ken, och kom­mer att ti­na upp mig när höst­rus­ket drar in om någ­ra må­na­der.

I BÖR­JAN AV se­mestern var jag på Ikea och köpte lå­dor och en kläd­ställ­ning, för att sent om­si­der få fa­son på min och fa­mil­jens gar­de­ro­ber.

Änt­li­gen skulle jag få tid till att ta tag i allt det där som in­te all­tid hinns med under var­da­gar­na. Ren­sa skåp, stor­stä­da i var­je li­te skryms­le av min lä­gen­het. Bunk­ra upp med mat­lå­dor i mängd in­för ar­be­tets start. Ja, så­dant som är per­fekt att gö­ra mul­na da­gar då man än­då går hem­ma och skro­tar. Men nix – jag har miss­lyc­kats fa­talt med bå­de det ena och det and­ra. Jag har helt en­kelt pri­o­ri­te­rat and­ra sa­ker. Som till ex­em­pel att le­va.

MIN SEMESTER I år skulle kun­na be­skri­vas som en ga­len, in­ten­siv, och full­kom­ligt un­der­bar trans­port­sträc­ka. Full fart i 180 – från bör­jan till slut. Så till bred­den max­ad av oli­ka re­sor, fest­lig­he­ter, kon­ser­ter, mid­da­gar, sol, bad, och så klart mas­sor

av my­sigt häng med min fa­milj. Ett virr­varr av bå­de pla­ne­ra­de och spon­ta­na även­tyr.

Jag ska er­kän­na att jag ibland har ställt mig frå­gan om jag in­te bor­de ta det li­te lug­na­re under le­dig­he­ten – men jag är full­kom­ligt vär­de­lös på att tac­ka nej till allt kul som livet er­bju­der.

JAG HAR UMGÅTTS med nya och gam­la vän­ner, bott trångt i den lil­la bad­stu­gan, pac­kat upp och pac­kat ner, och nju­tit av sol­ned­gång­ar på oli­ka strän­der. So­vit ut, ätit lång­fru­kostar, och sprung­it mor­gon­run­dor ut­med ha­vet. Druc­kit vin och pra­tat ikapp med nä­ra och kä­ra tills mörk­ret fal­ler på. Och in­te minst – till­bring­at sam­man­lagt två vec­kor med mi­na äls­ka­de (och emel­lanåt tok­job­bi­ga) ung­ar.

Så, den vi­ta för­pack­ning­en med kläd­ställ­ning­en står i skri­van­de stund fort­fa­ran­de kvar ut­med väg­gen i sov­rum­met. Och det känns fak­tiskt helt okej. Det kom­mer fin­nas tid för så­dant läng­re fram i höst ock­så.

Tids nog kom­mer mör­ka­re da­gar, då det känns mer ak­tu­ellt att struk­tu­re­ra upp var­je mil­li­me­ter av sitt hem.

FÖR TROTS ATT jag miss­lyc­ka­des med många av mi­na sa­ker på min långa att-gö­ra-lis­ta, så har jag i stäl­let åstad­kom­mit nå­got än­nu vik­ti­ga­re under des­sa le­di­ga vec­kor. Att le­va och nju­ta av livet och min semester. Fullt ut.

”Jag är full­kom­ligt vär­de­lös på att tac­ka nej till allt kul som livet er­bju­der”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.