Rotting på modet igen
Det råder rottingfeber i landet, och i alla trendrapporter omnämns denna användbara lian som högsta inredningsmode. Men i Larsson Korgmakares lilla källarlokal märks inte trendvindarna mer än att kundkretsen ser lite mer varierad ut när rottingen har en f
– Vi hade en butik under några år i början av 2000-talet, då det under en period kom in väldigt många unga män som skulle köpa tvättkorgar i rotting. Det är väl så vi märker vad som trendar, säger Erica Larsson, med ett skratt.
HON ÄR KORGMAKARE i fjärde generationen i familjeföretaget Larsson Korgmakare som grundades redan 1903 av Ericas farfars far och hans bror. Då gjordes korgstolar, nu görs möblerna i rotting. De små, bärbara korgarna som såldes i massor i början har försvunnit ur sortimentet. De korgar som trots allt hänger i lokalen tillverkas av ett annat litet familjeföretag i Estland.
– Vi har dem bara för att vi är korgmakare, vi tycker att det måste finnas några korgar här och vi tycker om familjen som gör dem. Men vi gör ingen vinst på korgförsäljning, där kan vi inte längre konkurrera med den billiga importen, berättar Erica.
– Själva hantverket däremot, att göra möbler, har fått ett uppsving igen. Det märks att människor tycker om det handgjorda och närproducerade.
Förutom små skiftningar i produktionen är det mesta sig likt i Larssons verkstad. Den lilla lokalen på Skeppsbron i Stockholm är företagets tredje adress, och här har de funnits sedan 1981. Inte mycket har förändrats sedan dess.
– Nej, skillnaden är väl egentligen bara att vi har en sida på Facebook och en dator numera, Och en
spikpistol och en kompressor, men jag använder ju fortfarande farfars fars böjträ när jag böjer, berättar Erica och visar hur rottingen böjs – nu som då – genom att de hårda rottingpinnarna hettas upp, riktas och sedan kyls ned med kallt vatten.
I verkstaden tillverkas dels Larssons egen kollektion av rottingmöbler, de flesta ritade av Ericas farfar John, dels de rottingmöbler som finns i Svenskt tenns sortiment. Svenskt tenns Josef Frank och John Larsson blev goda vänner, och samarbetet som började redan på 1930-talet rullar på än i dag.
– Det är ju fantastiskt att vi fortfarande gör deras möbler, säger Erica förundrat och fortsätter:
– De hade en fin relation, farfar och Frank. De lyssnade mycket på varandra. Svenskt tenn-möblerna tar fortfarande lång tid att göra, så vi brukar göra tio åt gången för att kunna effektivisera arbetet lite.
I dag är det Erica Larsson och kollegan Lasse som gör i princip allt arbete, medan Ericas pappa Stig, nu 76 år, ibland kommer in och hjälper till trots att han har varit pensionär länge.
– Det är ju det som är så fint med hantverksyrken – hög ålder är ingen nackdel utan betyder bara lång erfarenhet.
ERICAS EGEN DOTTER är än så länge bara elva år, men Erica berättar att hon redan nu slagit fast att morfar Stig ”måste leva länge” så att han hinner lära henne hantverket.
– Han har en viss press på sig, säger Erica och skrattar – och lägger till att hon ändå vill att dottern pluggar ordentligt först, även om hon skulle vilja gå in i företaget.
Larsson Korgmakare, som startade i hård konkurrens i början av 1900-talet, är numera den enda firman som tillverkar rottingmöbler i Sverige. Den är också en av få i Europa.
– Jag har hört ryktesvägen att det finns en i Italien, en i Frankrike och någon utanför London, men fler än så känner jag inte till. Det finns så klart duktiga korgmakare som tillverkar korgar i olika material, men jag vet inte hur många av dem som kan leva på det. Det var omodernt så länge att många hann försvinna, säger Erica.
NU HAR DOCK pendeln svängt igen, och det närproducerade, hantverksmässiga har åter hög status. Inte minst av miljöhänsyn. Vi värnar om kvalitet och väljer gärna hantverk före slit-och-släng. Så Larsson Korgmakare har att göra, inte minst med att reparera flätade rottingsitsar på gamla böjträstolar från österrikiska Thonet som trendkänsliga kunder har fyndat på auktion.
– Det tar sex till sju timmar att fläta en ny sits på dem. Tidsåtgången beror på hur ostört vi får arbeta. Jag och Lasse brukar lyssna på ljudböcker när vi jobbar.