OKLARA REGLER.
Hästar anses vara både bruksdjur och sällskapsdjur. Det sätter käppar i hjulet när man som hästbonde vill söka bidrag.
Karin Pettersson växte upp på en gård med mjölkkor men nu är hon hästföretagare. – Jag tror att det hade varit lättare för mig att få bidrag till ett kostall, säger hon.
Karin Pettersson driver sin verksamhet Two-t i Årnarp utanför Halmstad. Hon håller i kurser för människor som vill förstå sig på sin häst bättre. Det handlar om hästens psykologi och Karin är utbildad i Parelli Natural Horsemanship i USA, vilket gör henne till något av en horse-whisperer.
– Ja, faktiskt. Jag är den i Norden som har längst utbildning i den här metoden, säger Karin Pettersson.
Hennes gård ligger ett stenkast från föräldrahemmet där Karin växte upp med en annan sorts djur.
– Mina föräldrar var mjölkbönder fram tills jag var 19 år, berättar hon.
FÖR KARIN PETTERSSON var det stora intresset hästar. Länge arbetade hon med hästarna vid sidan av andra jobb men har nu arbetat heltid med sin hästverksamhet i tre år. Det var inte självklart att våga satsa och Karin har haft en del motgångar. Hon upptäckte att det inte är så lätt för en företagare inom hästsport att få ekonomiskt stöd. Hästen faller mellan stolarna i många avseenden då den hamnar någonstans mellan kategorisering som bruksdjur och sällskapsdjur.
– Jag tror att det hade varit mycket lättare för mig att få bidrag till
”Jag blev godkänd för att få investeringsstöd för att bygga min stallbyggnad men när jag var klar fick jag till svar att pengarna var slut.”
KARIN PETTERSSON
ett kostall än till min stallbyggnad för hästarna, säger Karin Pettersson.
På jordbruksverkets hemsida kan man läsa att det finns två olika sorters bidrag att söka för företagare inom hästnäringen. 2011 sökte Karin därför företagsstöd för att kunna bygga stallet. Det handlade om Eu-pengar från Jordbruksverket som hon ansökte om genom Länsstyrelsen.
– Jag blev godkänd för att få investeringsstöd för att bygga min stallbyggnad men när jag var klar fick jag till svar att pengarna var slut, berättar Karin Pettersson.
KARIN FÖRKLARAR ATT hon enligt anvisningarna var tvungen att bygga klart innan hon kunde få några pengar och att alla papper då skulle vara på plats. Hon gjorde precis så för att allt skulle bli rätt, men när byggnaden stod färdig fick hon inga pengar.
– Jag tycker att det är konstigt att man får godkänt och sedan när man är klar så får man ett svar att det inte finns några pengar kvar. Jag visste att jag max kunde få upp till 40 procent av investeringen men jag trodde aldrig att jag skulle bli helt utan, säger hon.
DET FINNS CIRKA 350 000 hästar i Sverige och i Halland ökar antalet hästar kontinuerligt. Magnus Nordgren på landsbygdsutvecklingsenheten på Jordbruksverket säger att det på senare år blivit mindre pengar till stöd för investeringar på landsbygden och det drabbar inte minst hästnäringen. Att hästen faller mellan olika stolar som sällskapsdjur å ena sidan och som bruksdjur å andra sidan försvårar ytterligare.
– Hästen används till många olika saker. Enligt beräkningar är det 20 procent av hästarna i Sverige som används i näringsverksamhet, andra är sällskapsdjur, säger Magnus Nordgren.
DET HÄR GÖR det svårt bland annat då det handlar om ekonomiskt stöd, enligt Nordgren.
– Det kan vara svårt att skapa ett regelverk kring hästhanteringen och det i sin tur försvårar i bidragsförfarandet, säger Magnus Nordgren.