Plånboken viktig för väljarna
Det finns naturligtvis många frågor som kan ha betydelse för hur ett val går, från sakpolitik till skandaler. Något som kan ha betydelse är hur regeringen lyckats med den ekonomiska politiken. Snart presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) sin valårsbudget. Men kommer den att kunna påverka utgången av nästa års val? I vilken grad bryr sig väljarna och vad är det i så fall som är viktigt, utvecklingen i samhällsekonomin eller utvecklingen av den egna plånboken?
HITTILLS HAR DEN övervägande bilden från den statsvetenskapliga forskningen varit att ekonomin spelar roll, men att det inte är utvecklingen av den egna plånboken som avgör utan hur man bedömer att samhällsekonomin utvecklar sig. Det har också funnits en bild av att väljarna är kortsiktiga, att det är förhållandena under valåret som har störst betydelse.
Nu har det kommit forskning baserad på svenska data som ifrågasätter detta. Andrew J Healy, Mikael Persson och Erik Snowberg har använt sig av material från de svenska valundersökningarna som de kombinerat med deklarationsuppgifter. De har då kunnat studera effekterna av de verkliga förändringarna i människors privatekonomi med hur de uppger att de röstat.
Det skulle vara intressant att få en analys av den nuvarande perioden, där skatterna gått upp istället för ned – samtidigt som Sverige fortsatt haft en god ekonomisk utveckling.
RESULTATET VISAR att väljarna visserligen påverkas av utvecklingen av ekonomin i samhället, men att man i lika stor utsträckning påverkas av hur det går med den egna ekonomin. Att detta inte syns när man bara baserar forskningen på enkätundersökningar beror på att väljarnas bedömning av både samhällsekonomin och den egna ekonomin påverkas av vad de tycker om regeringen.
Alliansväljare under ”sin” regering beskriver alltså inte bara den ekonomiska utvecklingen i samhället utan även den personliga ekonomin mer positivt än den som sympatiserar med oppositionen, men i övrigt upplevt detsamma. De visar också att det inte alls är så att väljarna verkar vara kortsiktiga, tvärtom ser de störst effekt av första året i mandatperioden.
Resultatet är väldigt spännande, men det finns en del saker att fundera över innan man drar alltför långtgående slutsatser. Materialet omfattar bara den första mandatperioden av Alliansregeringen – då jobbskatteavdraget infördes. Motsvarande behöver göras under fler perioder och andra förhållanden för att man ska kunna dra mer säkra slutsatser.
VI FÅR VÄL se om en liknande undersökning kan genomföras också för senare perioder och om resultaten står sig. Inte minst skulle det vara intressant att få en analys av den nuvarande regeringsperioden, där skatterna gått upp istället för ned – samtidigt som Sverige fortsatt haft en god ekonomisk utveckling.