Kriminella ligor stjäl ägg

En fullvuxen lappuggla kan vara värd en miljon: ”Organiserade ligor söker sig hit”

Lappugglans ägg i orätta händer kan sluta med en illegal försäljning på en miljon kronor – låga straff och stora pengar gör att artskyddsbrott lockar kriminella ligor.

– Vi ser en ökad aktivitet bland kriminella, säger polisens Filippo Bassini.

Ägget stjäls, det kläcks och fram kommer en vacker lappuggla. Och då finns intresse på den svarta marknaden.

– Om man låter lappugglan växa upp kan man få uppemot en miljon kronor för den, säger Filippo Bassini, gruppchef för polisens enhet för artskyddsbrott vid Noa, till TT.

– När djur och växter blir fridlysta och hotas av utrotning så stiger tyvärr marknadsvärdet på den svarta marknaden.

I fjol anmäldes 156 brott mot naturvård och artskydd enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, en siffra som ökat de senaste fem åren. Inte sedan mitten av 00-talet har antalet anmälda brott varit högre, då det var en topp på ungefär 200 anmälda brott årligen.

– Ofta handlar det om organiserade ligor, grovt kriminella, som söker sig hit. Man söker sig dit pengarna finns. Är dessutom straffen låga är det ju ännu bättre för deras skull, säger Bassini.

– Min uppfattning är att de här brotten ökar, i takt med att tillsynsmyndigheterna agerar, vilket jag ständigt jobbar för. Då ökar också anmälningsflödet.

Artskyddsbrott begås i norr och söder, väster och öster. I norr handlar det om stölder av inhemsk flora och fauna, i söder är det framför allt handel med reptiler från utlandet. Gruppchefen beskriver det som en internationell kriminalitet som Sverige i allra högsta grad är en del av.

–Man har kontakt med varandra, utlänningar och svenskar. De bedriver handeln i olika led och har olika roller i det här, säger Filippo Bassini.

Affärerna görs bland annat upp i slutna Facebookgrupper och på darknet, en anonymiserad del av internet där användare är svåra att spåra. Köpare kan vara samlare, men också människor som försöker exploatera arten.

– Olika företeelser ligger bakom brotten, det kan handla om att man tar orkidéer från Sverige och åker hem till sitt hemland för att utveckla fler arter och så säljs dessa där. Och så finns det samlare som tycker om att ha dessa produkter i sin ägo, säger Bassini.

Just nu arbetar polisen med 130 utredningar om anmälda artskyddsbrott. Om orkidéstölder och äggsamling från vilda fåglar, men också om reptiler från andra sidan världen.

Via projektet Öppet öga, som flera länsstyrelser driver ihop med polisen och Naturvårdsverket, kommer många tips.

Om allmänheten ser misstänkta saker i en skyddsvärd naturmiljö är det bra att rapportera, förklarar Bassini.

– Det kan handla om bilar som rör sig konstigt eller människor som beter sig märkligt. Sånt vill vi veta och informationen når oss på polisen.

Ungefär hälften av alla anmälningar leder till att personer lagförs, enligt Bassini. Men han bedömer att mörkertalet är stort.

John Alexander Sahlin/tt