Hallands Nyheter

Så ska Varberg få fler undersköte­rskor

- SIMON CARLSSON 010-471 53 27 simon.carlsson@hn.se ERIKA ARNADOTTIR 010-471 51 82 erika.arnadottir@hn.se

Tidigare praktik och större valfrihet är två av idéerna som ska locka fler att utbilda sig till undersköte­rskor. – Det är viktigt att ta vara på människors önskan om att utvecklas, säger Carin Axklev, enhetschef på Varbergs omsorg.

Bristen på undersköte­rskor i Varbergs kommun är ett problem. HN kunde i maj berätta om majoritete­ns krav på insatser för att få fler att utbilda sig till undersköte­rska, det kravet har nu mynnat ut i en arbetsgrup­p som ska utveckla kommunens arbete i frågan.

– Vi behöver öka utbildning­stakten i bristyrken och undersköte­rskor är ett sådant, säger Carin Axklev, enhetschef på Varbergs omsorg och medlem i arbetsgrup­pen.

ARBETET HAR PRECIS kommit i gång, men några åtgärder är redan planerade i höst.

– Vi på Varbergs omsorg planerar tillsamman­s med Ps-gymnasiet att ettorna får komma ut på en förberedan­de praktik redan under sin första termin, en dag i veckan, säger Carin Axklev och fortsätter:

– Vissa som börjar utbildning­en har aldrig mött äldre med stora behov. Det blir som en mjukstart så att det inte blir för stora kontraster på den första långa praktiken på andra terminen.

ETT ANNAT SÄTT att locka fler är flexibla utbildning­ar. Redan i dag kan de som går årskurs tre på vårdoch omsorgspro­grammet välja ett sista år med mer praktik än teori.

– Det skulle vi kunna utveckla och använda redan i årskurs två. Det är en flexibel lösning som ger olika vägar för att nå sin anställnin­g, säger Carin Axklev.

SKL och Kommunal tecknade i våras en avsiktsför­klaring om att återinföra vårdbiträd­en som ett yrke att utbilda sig till. Något som öppnar för fler val och flera steg för de som vill arbeta inom äldreomsor­gen.

– Man skulle kunna ha en gemensam antagning på vuxenutbil­dningen till undersköte­rskeprogra­mmet, de första 800 poängen, som motsvarar ett års heltidsstu­dier, är ändå gemensamma. Vill man efter det ta en paus i sina studier är man ändå utbildad till vårdbiträd­e, säger Carin Axklev.

DET FINNS OCKSÅ ett behov av specialist­undersköte­rskor inom vissa områden, exempelvis demens och psykiatri.

Anställda har tidigare erbjudits möjlighete­n att utbilda sig vidare till specialist, men inte kunnat arbeta som specialist då Varbergs kommun saknat den yrkesrolle­n. Man har helt enkelt behövt byta arbetsgiva­re för att kunna arbeta med det man är utbildad till.

– Det vill vi ju inte, man vill ju uppmuntra personer som vill plugga vidare. Vi behöver ta vara på personers önskan om att utvecklas, säger Carin Axklev.

ERLAND LINJER (M) är ordförande i socialnämn­den, som gett socialförv­altningen uppdraget att komma med förslag på åtgärder. Han trycker också på vikten av utveckling.

– Ett av grundorden är att utveckla kompetensi­nsatser. Det är rätt viktigt att den som är anställd kan gå vidare och känner att den har möjlighet att få en ökad kompetens. Vi behöver all hjälp vi kan få för att få för att öka antalet undersköte­rskor, säger Linjer.

”Ett av grundorden är att utveckla kompetensi­nsatser. Det är rätt viktigt att den som är anställd kan gå vidare och känner att den har möjlighet att få en ökad kompetens”

ERLAND LINJER (M), socialnämn­dens ordförande

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden