Benny tar det piano

Vad finns kvar om man skalar bort band, sång och effekter från Abbas låtar? Det utforskar Benny Andersson på nya skivan Piano. – Jag blev smått förvånad när jag lyssnade på de färdiginspelade låtarna, säger han.

På Piano återfinns inte bara Abbamaterial. Albumet innehåller musik skriven mellan 1973 och 2006 – här ryms allt från filmmusik och sånger från musikaler till Benny Anderssons Orkester-låtar.

– Jag har tänkt på det genom åren, att det vore kul att göra en skiva med bara mig spelades piano. Det är ju av två skäl, det första är för att undersöka vad som händer om jag, bara jag, spelar de här låtarna och tar bort allting som varit på dem. Är det någonting kvar då? Är det bra musik ändå? säger Benny Andersson.

– OCH DET andra är att det kan vara kul för barnbarnen att ha något att lyssna på när man väl är uppe i de sälla jaktmarkerna.

Benny Andersson har flera hundra melodier på sitt samvete. Trots det var det inte allt för svårt att välja vad som skulle hamna på skivan.

– Det jag gjorde först var att ta bort allting som verkligen behöver ett band för att det ska bli något. Jag kan inte sitta och spela Waterloo själv, eller Dancing queen eller Take a chance on me. Det har inget lyssnarvärde. Så det försvann ju ganska många där.

TONVIKTEN LIGGER PÅ ballader.

– Det blir ju det, titeln Piano säger ju det. Klyftigt va? Så det är lågmält, kontemplativt. Men Thank you for the music och Målarskolan... det är några som inte är så balladiga men de har ju samma temperament. Det är samma gubbe som spelar.

Piano släpps den 29 september. Att det blev en skiva svarar på frågan om det skulle bli något kvar av låtarna – ”annars hade jag inte gett ut det”.

Men slutresultatet gav också Benny Andersson en överraskande känsla.

– När det var färdiginspelat kände jag att jag är en del av det här. En ganska behaglig känsla. Det blir så tydligt, det här är min version av den här musiken. Bara min.

Den senaste tiden har Benny Andersson annars ägnat åt att spela in musiken till uppföljaren till succéfilmen Mamma mia!.

– Jag tänkte inte göra det den här gången. Första filmen var jättebra – ganska dålig idé att göra en film till. Men filmbolaget har frågat och frågat och till sist sa vi okej då. Då tänkte jag att det är lika bra att jag gör det där ändå för annars kommer jag bara att sitta och irritera mig, om det musikaliskt inte blir som man vill.

FILMEN KOMMER ATT innehålla två– tre låtar som också var med i den förra. Resten är andra, mer okända, Abba-låtar.

– Det är kul för det är nog många låtar där som man inte har hört om inte är ett hardcore Abba-fan. Då har man inte hört Angel eyes, Why did it have to be me? och I wonder.

Mamma mia! Here we go again väntas få biopremiär nästa sommar.

– Den handlar om tiden före och efter den förra filmen. Så den här kommer in mitt i på något sätt. Det är ganska roligt.