Övning blir skyltfönster för robotar
HALMSTAD: FRANSKT ELLER AMERIKANSKT PÅ LUFTVÄRNSREGEMENTET?
Det känns som rena rama vapenmässan när amerikanska och franska luftvärnare visar upp sin utrustning för svenska militärer. Ett av robotsystemen ska snart köpas in till Lv 6. Mångmiljardaffären är försvarets näst största efter Gripen.
När vi går runt bland de toppmoderna luftvärnssystem som ställts upp intill flygfältet i Säve på Hisingen känns det som att besöka någon mässa som vapenindustrin bjudit in till. Speciellt med tanke på att Sverige nu väljer mellan just dessa två system.
Det hjälper inte att ÖB skakar på huvudet när H N drar jämförelsen.
– Övningen Aurora är inte till för att testa och utvärdera luftvärnsrobotar, det uppdraget har sedan länge Försvarets materielverk, försäkrar överbefälhavaren Micael Bydén och påpekar att en kravspecifikation tagits fram i nära samarbete med Luftvärnets stridsskola i Halmstad.
– Det är viktigt att fransmännen och amerikanerna är här så att vi får öva oss på hur vi ska kunna ta emot hjälp utifrån i ett krisläge – men det avgör inte på något vis vilket system vi ska köpa, säger general Bydén.
VID DE FRANSKA Aster-robotarna känns major Thomas Robert från Marseille ändå lite som en försäljare när han berättar att de kan vara skjutklara 20 minuter efter att de kommit till en plats.
– Till skillnad mot de amerikanska Patriot skjuter vi rakt upp, så vi kan gruppera dolt inne i en skog, säger han och jämför med att Patriot-robotarna, som skjuts snett uppåt, behöver öppen terräng.
Det fransk-italienska systemet togs i bruk i början av 2000-talet – ursprungligen som luftvärn på fartyg – och används av Frankrike, Italien och Storbritannien. Det kan upptäcka hot från alla håll, 360 grader runt, medan det i Patriots fall sägs behövas fyra enheter för att täcka in alla riktningar.
Major Robert betonar att det franska systemet inte kräver så mycket personal och att det även klarar att skjuta ner små, snabba missiler.
HAWK-SYSTEMET, SOM Sverige har i dag, togs fram för att kunna skjuta ner bomb- och attackflygplan. Enligt Joakim Lewin på Försvarets materielverk är hotbilden i dag annorlunda i och med att man kan bli anfallen av ballistiska missiler.
– Numera flyger inte ens de vanliga attackplanen fram till målen för att släppa sin last, utan det sker 8–10 mil från målet. Det enda som kommer är en attackrobot som är både mindre och snabbare än ett flygplan – och därmed också svårare att träffa, säger han.
Kapten Thomas Harris från Houston låter dock lika självsäker som sin franske kollega när han berättar om Patriots förträfflighet.
– Vi är specialister på luftförsvar mot hot som taktiska ballistiska robotar och kryssningsrobotar. De kan komma emot oss med en hastighet på 2 000 meter i sekunden, säger han om den senaste versionen, som de har med sig till Sverige.
Patriots kanske främsta säljargument är att det är ett välprövat system – där de första versionerna togs i bruk på 1980-talet – och att den testats i riktig strid, bland annat i Gulfkriget 1991. Dessutom används Patriot av inte mindre än 13 länder, varav 5 i Europa – bland annat Tyskland och Nederländerna.
Senast i raden att beställa Patriot är Polen, som i år lagt en order värd 67 miljarder kronor.
ENLIGT SVENSKA försvarsbloggar skulle det franska systemet kosta Sverige betydligt mindre än det amerikanska – men flera tror att regeringen av politiska skäl ändå väljer Patriot i hopp om att få hjälp av USA vid en kris.
– Jag utgår från att Sverige beslutar sig för det system som bäst uppfyller kraven, säger ÖB diplomatiskt.