Vill slå ett slag för Fin­land

Bir­git­ta Tall­gren An­ders­son från Fin­land har bott i Sve­ri­ge se­dan 1985. Ena dot­tern bor i Sve­ri­ge, den and­ra i Fin­land. Hen­nes in­tres­se för bå­de Sve­ri­ge och Fin­land är stort.

Hallands Nyheter - - Livets Gång - LENA BERGLUND 010-471 53 63 lena.berglund@hn.se

Bir­git­ta, som är en­ga­ge­rad i Var­bergs Fö­re­läs­nings­för­e­ning, tyc­ker att det är vik­tigt att Fin­lands 100 år av själv­stän­dig­het upp­märk­sam­mas. Den 19 sep­tem­ber kom­mer Fin­lands­kän­na­ren Bengt Lindroth att hål­la en fö­re­läs­ning i Var­berg.

Själv är hon fin­lands­svensk, nå­got hon gär­na be­rät­tar om med sin li­te kar­ga fin­lands­svens­ka bryt­ning.

– Jag föd­des i Had­dom strax in­nan and­ra världs­kri­get bröt ut. Det var en helt svensk­ta­lan­de by 8 mil ös­ter om Helsing­fors och 8 mil till rys­ka grän­sen. Jag har li­te min­nen av stora bomb­plan som flög över oss för att bom­ba Helsing­fors. Som hum­lor tyck­te jag då, jag var barn och märk­te in­te av kri­get på sam­ma sätt som vux­na.

BIRGITTAS FAR som var folk­skol­lä­ra­re ha­de för­stått att det skul­le bli krig och skaf­fa­de biku­por, så att han kun­de by­ta ho­nung mot mat med bön­der­na. Fa­mil­jen ha­de dess­utom var­je år en ”som­mar­gris” i en svinstia, minns Bir­git­ta.

När and­ra världs­kri­get bröt ut ha­de Fin­land va­rit själv­stän­digt i över 20 år. Det var ef­ter ok­to­ber­re­vo­lu­tio­nen i Ryss­land som Fin­land den 6 de­cem­ber 1917 för­kla­ra­de sig själv­stän­digt. Det är den sa­ken som fi­ras i år. Det är i år hund­ra år se­dan själv­stän­dig­hets­för­kla­ring­en.

MEN FAK­TUM ÄR att Fin­land un­der en lång tid, från 1157 till 1809, var en del av Sve­ri­ge. Svens­ka är ett av Fin­lands två of­fi­ci­el­la språk, cir­ka fem pro­cent av Fin­lands be­folk­ning har svens­ka som mo­ders­mål.

– Många tror att fin­lands­svens­kar­na är ri­ka, en över­klass, och så var det kans­ke förr. Men i dag är de fles­ta fin­lands­svens­kar van­ligt folk, sä­ger Bir­git­ta.

Birgittas fa­milj flyt­ta­de till grann­sta­den Lo­vi­sa när hon var åt­ta år. Där fanns finsk­ta­lan­de men de finsk­ta­lan­de och svensk­ta­lan­de um­gicks in­te så myc­ket med varand­ra. I fem­te klass bör­ja­de Bir­git­ta lä­sa fins­ka.

Ef­ter gym­na­si­et flyt­ta­de Bir­git­ta till Helsing­fors och bör­ja­de lä­sa på språk­lin­jen med fo­kus på han­del på Svens­ka han­dels­hög­sko­lan. Hon tog ex­a­men 1959. 1963 gif­te hon sig med sin for­na klass­kam­rat och de bo­sat­te sig i Es­bo ut­an­för Helsing­fors och fick två dött­rar. 1970 flyt­ta­de fa­mil­jen till den helt finsk­språ­ki­ga bruks­or­ten Kark­ki­la (Hög­fors), där den stan­na­de i sju år för att se­dan åter­vän­da till Birgittas och hen­nes ma­kes upp­växtort Lo­vi­sa.

BIR­GIT­TA SOM HA­DE bör­jat ar­be­ta som obe­hö­rig lä­ra­re i Kark­ki­la, ef­tersom det var svårt att få jobb in­om hen­nes ut­bild­ning, fort­sat­te in­om sko­lan i Lo­vi­sa och bör­ja­de dess­utom in­tres­se­ra sig för sam­häl­le och po­li­tik. Hon kom in i or­tens mil­jö- och kul­tur­för­e­ning.

1983, någ­ra år ef­ter sin skils­mäs­sa, träf­fa­de hon sin bli­van­de svens­ke man som var i Lo­vi­sa för att med ett team skö­ta ser­vicen för kärn­kraft­ver­ken. I ju­ni 1984 gif­te de sig.

– Det dröj­de ett år in­nan jag flyt­ta­de till Karls­kro­na, jag vil­le att min yngs­ta dot­ter först skul­le bli klar med gym­na­si­et och ha bör­jat so­ci­al­hög­sko­lan. Jag pra­ta­de fin­lands­svens­ka och kom till Ble­kinge. Det var en svår svens­ka att för­stå. Vi fin­lands­svens­kar sa kött och ni sa chark, vi sa äm­bar och ni sa hink, vi sa gårds­karl och ni sa vakt­mäs­ta­re...

BIR­GIT­TA BLEV OCK­SÅ för­vå­nad över att det finns så många i Sve­ri­ge som in­te vet skillnaden mel­lan fin­nar och fin­lands­svens­kar, att så många in­te kän­ner till att bå­da grup­per­na är fin­län­da­re men att fin­nar har fins­ka som mo­ders­mål och fin­lands­svens­ka har svens­ka som mo­ders­mål.

– Fast den är in­te rik­tigt som svens­kan här. Kans­ke fin­lands­svens­kan är li­te mer som svens­kan var förr?

Bir­git­ta lu­tar sig till­ba­ka på sin stol i sitt kök på Slänt­sti­gen i Var­berg. Från fönst­ret är det ut­sikt över Apel­vi­ken.

– Jag var 45 år när jag kom till Sve­ri­ge och det var helt omöj­ligt att få ett fast jobb. Jag har vi­ka­ri­e­rat som lä­ra­re, lö­ne­för­rät­ta­re, vår­dat gravt han­di­kap­pa­de, sut­tit i väx­el, va­rit sek­re­te­ra­re... jag ut­bil­da­de mig till lä­kar­sek­re­te­ra­re och jag fick mitt förs­ta fas­ta jobb som lä­kar­sek­re­te­ra­re. Då var jag 64 år, sä­ger hon och skrat­tar.

I sep­tem­ber 1998 flyt­ta­de Bir­git­ta och hen­nes ma­ke till Var­berg. Någ­ra år se­na­re blev hon än­ka. Hen­nes ena dot­ter och fem barn­barn bor i Gö­te­borg, den and­ra dot­tern bor med sin fa­milj i Borgå i Fin­land, en grann­stad till Lo­vi­sa. Bir­git­ta trivs bra i Var­berg. Hon har lärt kän­na många Var­bergs­bor, har fått många vän­ner och en sär­bo.

Men Fin­land är fort­fa­ran­de vik­tig för hen­ne.

– Det blir minst en re­sa per år till Fin­land där min dot­ter med fa­milj och många av mi­na vän­ner bor. Det som oro­ar mig är att hatet mot de

BIR­GIT­TA SKA­KAR BEKYMRAT på hu­vu­det. Fin­land och den fins­ka histo­ri­en lig­ger hen­ne varmt om hjär­tat och hon hop­pas att hund­ra­år­sju­bi­le­et av själv­stän­dig­he­ten ska gö­ra fler svens­kar in­tres­se­ra­de och ny­fik­na.

Fram­för allt vill hon ju tip­sa om att den svens­ka jour­na­lis­ten och för­fat­ta­ren Bengt Lindroth, som bland an­nat va­rit kor­re­spon­dent i Fin­land för Sve­ri­ges Ra­dio och ko­lum­nist i den fin­lands­svens­ka dags­tid­ning­en Hufvud­stads­bla­det, kom­mer att hål­la en fö­re­läs­ning i äm­net ”Fin­land 100 år – el­ler kons­ten att över­le­va” 19 sep­tem­ber.

– Det är ge­nom Var­bergs Fö­re­läs­nings­för­e­ning. Han är en jät­te­bra be­rät­ta­re och trev­lig dess­utom, sä­ger hon.

Bild: AN­NI­KA KARLBOM

STOR KUN­SKAP. Bir­git­ta Tall­gren An­ders­son hop­pas att in­tres­set för Fin­land ska öka bland svens­kar­na. Sam­ti­digt är hon oro­lig över ut­veck­ling­en i Fin­land idag.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.