Medlemmarna har talat
TYDLIGHET. Medlemmarna vill uppenbarligen ha nomineringsgrupper med koppling till de politiska idéer som finns i övriga samhället.
LEDARE 19/9. Så har medlemmarna i Sveriges största förening, Svenska kyrkan, talat. Runt om i landet har nästan en femtedel av medlemmarna lagt sin röst på vilka som på olika nivåer ska styra denna jätteförening med både stora tillgångar och stora utmaningar. I Falkenberg blev Centerpartiet den stora vinnaren i valet till kyrkofullmäktige, med 37 procent av rösterna och därmed 13 av de 35 mandaten.
VALDELTAGANDET I KYRKOVALET har ökat och slog i år rekord. Så hög andel av medlemmarna som röstade i år har det inte varit sedan 1950-talet. Det är glädjande och visar också att det finns ett intresse. Självklart är det långtifrån andelen som röstar i ett vanligt val, men är troligen väldigt bra för en stor medlemsomröstning i föreningslivet.
Största nomineringsgrupp blev Socialdemokraterna med över 30 procent, sedan följde Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan och Centerpartiet. Alla dessa tre nomineringsgrupper stärkte också sin ställning.
Det stora förlorarna i årets kyrkoval är de nomineringsgrupper som i och för sig är tydligt kopplade till ett politiskt parti, men som inte har den formella organisatoriska förankringen. Det handlar om Borgerligt alternativ, som är nära knutet till Moderaterna, Fria liberaler i Svenska kyrkan, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Miljöpartister i Svenska kyrkan. För de nomineringsgrupper som fortfarande har en organisatorisk koppling till sina partier gick det alltså bättre. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna ökade alla sina andelar av rösterna.
MAN SKA DOCK inte förledas att tro att det är den organisatoriska formen som spelat roll. Även nomineringsgruppen Vänstern i Svenska kyrkan stärkt sin ställning rejält. Det är istället ett tecken på att den allmänna opinionsutvecklingen i samhället påverkar röstningen i kyrkovalet. Det är därför inte förvånande att den nomineringsgrupp som tappar flest mandat är Borgerligt alternativ.
Resultatet är också ett tydligt besked från medlemmarna i Svenska kyrkan – de vill ha nomineringsgrupper som har koppling till de politiska idéer som finns i övriga samhället. Av de ledamöter som valts till kyrkomötet är en övervägande majoritet – runt 185 av 251 – valda som företrädare för nomineringsgrupper som har tydlig koppling till den världsliga politiska sfären.
MEDLEMMARNA I SVENSKA kyrkan har talat. De vill ha den vägledning som nomineringsgrupper med koppling till de politiska ideologierna ger. Det är inte så konstigt. Svenska kyrkan är en mycket stor organisation med en stark tradition i Sverige och med en betydande roll i det svenska samhället. Bland medlemmarna i en sådan organisation är det naturligt att det finns skillnader i hur den Svenska kyrkan ska omsätta bibelns budskap i arbete på jorden. Det motsvarar ofta också de skillnader som människor har i samhällssyn och på hur staten och det demokratiska systemet ska arbeta.