Sektens barn fick aldrig någon upprättelse
En av de svåraste utmaningarna med ett civiliserat samhälle är nog att med lag och rätt ge upprättelse för dem som drabbats av brott. Vi accepterar inte längre blodiga hämndritualer eller godtyckliga straff på medborgarnas initiativ (även om vissa lockas av en sådan mentalitet). Varje begånget brott måste bevisas och styrkas för att någon form av straff ska delas ut. Det är bra, vi vill inte leva i en värld där vi måste vara rädda för att ett rykte kan kosta oss livet. Nackdelen med att hantera brott i en rättssal är att lagen ofta lämnar kryphål, och att den goda principen om att hellre fria än fälla inte sällan resulterar i nederlag för brottsoffren.
Jag tänker på detta när jag ser dokumentären ”Barnhemssekten” på Svt. Här uppmärksammas den märkliga historien om paret Hamilton-byrne som illegalt adopterar ett antal barn under 1960- och 1970-talet i Australien och genom hallucinogena droger, svält, lögner och fysisk bestraffning introducerar dem till sin sekt, kallad The Family.
EFTER FLERA ÅRS hårt polisarbete dras paret inför rätta, men de undkommer fängelse och landar på en oansenlig bötessumma. För kriminalpolisen Lex de Man, som lagt själ och hjärta i fallet, tar det hårt att se hur Anne Hamilton-byrne och hennes man så lätt slipper undan sitt rättmätiga straff. Sarah Moore var ett av sektens barn och hon blev en viktig pusselbit i utredningen. Hon darrar på rösten när hon flera decennier senare konstaterar att åren av våld och svält inte ens gav hennes adoptivmor fängelse.
Det är svårt att riktigt begripa hur, men på något sätt lyckas hon övertyga människorna omkring sig att hon är en reinkarnation av Jesus Kristus.
Historien om Anne Hamilton-byrne är sorglig, upprörande och intressant. En del av förklaringen till sektens framgångar ligger i karisma och kontakter. Hamilton-byrne beskrivs som en tilldragande kvinna och hon får snabbt högt uppsatta vänner som kan hjälpa henne att verka i det tysta.
DET ÄR SVÅRT att riktigt begripa hur, men på något sätt lyckas hon övertyga människorna omkring sig att hon är en reinkarnation av Jesus Kristus. Kanske är det att sekten erbjuder en behaglig blandning av spirituell buddhism, kristen frälsning, droger och gemenskap som lockar såväl läkare och advokater som socialarbetare och sjuksköterskor att ansluta sig, och sedan förse Hamilton-byrne med nyfödda barn från dåtidens skyddslösa och ogifta unga mödrar? Resultatet är i vilket fall förödande för de nästan 30 barn som under många år isoleras och indoktrineras i The Family.
Nog är det bedrövligt att en sådan hårresande historia inte resulterar i något egentligt straff att tala om. Vi får hoppas att något liknande inte hade kunnat pågå obemärkt i dagens Australien. I dag har ensamstående mödrar bättre möjligheter att slippa adoptera bort sina barn, men värt att nämna är att barnaga fortfarande är lagligt i landet. Ännu finns det mycket kvar att kämpa för, såväl i andra länder som här hos oss, när det kommer till barns rätt till en trygg och kärleksfull uppväxt.