Stödboende behövs för missbrukare
Kommunen har ambitionen att försöka lösa ett uppenbart problem: att socialtjänsten saknar ett boende för personer som inte lyckas bryta sitt missbruk av droger eller alkohol.
I hög grad domineras kommunens missbrukarvård av en önskvärd men inte alltid verklighetsförankrad kedja av insatser. En drog- eller alkoholmissbrukare får möjlighet att bryta sitt beroende, ibland även genom tvångsvård enligt Lagen om vård av missbrukare. Efter dessa insatser kan det vara aktuellt med plats i ett bemannat stödboende, och sådant finns redan i dag. Men där krävs i princip en nykterhet och drogfrihet, om inte platsen ska gå förlorad.
DEN SOM ÅTERUPPTAR sitt missbruk, eller som över huvud taget inte vill ha behandling, hamnar i det utsatta läget att han eller hon står utan något mer organiserat stöd i ett boende. Kroniska missbrukare kan hamna i en hemlöshet där socialtjänsten i stället får hysa in dem på till exempel billiga hotell, vandrarhem eller hitta andra tillfälliga lösningar.
– Som något slags teoretiskt och akademiskt resonemang kan man naturligtvis kräva att våra insatser alltid måste mötas med drogfrihet och nykterhet, men det är ett förhållningssätt som smakar illa. Vi kan inte lämna utsatta människor åt sitt öde, säger socialchefen Johan Klingborg.
DETTA ÄR OCKSÅ slutsatsen i en konsultrapport, ännu ej helt färdig, som sett över Falkenbergs missbrukarvård: Det behövs ett så kallat lågtröskelboende, där det visserligen inte ska tillåtas ett aktivt missbruk inom boendets väggar, men där det inte heller innebär avstängning om någon kommer hem påverkad. Socialförvaltningen bedömer i dag, liksom konsulterna, att det i kommunen rör sig om ett 20-tal kroniska missbrukare som kan anses var hemlösa, i så måtto att de visserligen har tak över huvudet men bara genom mer tillfälliga lösningar.
– Vi anser att det inledningsvis behövs ett boende med 12-15 platser, säger socialnämndens ordförande Rie Boulund (M).
Och meningen är också att man i ett sådant boende, där det ska finnas personal tillgänglig dygnet runt, fortsätter att försöka motivera personer att bryta sitt missbruk.
TOTALT RÄKNAR KOMMUNEN med en kostnad på cirka 3,5 miljoner kronor per år för att hålla igång ett sådant boende, där personalkostnaden blir den stora utgiften.
Var det ska ligga, och om det blir fråga om att bygga nytt eller köpa loss eller hyra in sig i någon befintlig byggnad, är inte bestämt. Men målsättningen är att boendet ska vara igång under 2018, även om det ännu inte är en helt avgjord budgetfråga
HÅKAN BERGSTRÖM