Varbergs framtid dras i långbänk
FÖRTÄTNINGSSTRATEGIN: MÅNGA ÅRS ARBETE FORTSÄTTER
Varbergs kommun är ett steg närmare en antagen förtätningsstrategi. Att frågan är så kontroversiell har medfört flera års fördröjning. Och fortfarande återstår arbete.
Vi har tidigare berättat om att den förtätningsstrategi som ska ge svar på hur Varberg ska utvecklas framöver har försenats flera år. I våras blev den klar och har varit ute på remiss inom kommunens nämnder, bolag och hos hembygdsföreningen Gamla Varberg. Efter de synpunkter som kom fram har vissa ändringar gjorts och i tisdags förra veckan hamnade förtätningsstrategin på kommunstyrelsens arbetsutskotts bord. Men politikerna var inte nöjda.
– Vi återremitterade ärendet därför att vi vill ha mer förtydligande text bland annat gällande kollektivtrafikens framkomlighet, kommenterade Ann-charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande, efter mötet.
NÄR DET POLITISKA uppdraget gavs till samhällsutvecklingskontoret 2015 hamnade det på samhällsplanerare Frida Erikssons bord. Under arbetets gång har hon tillsammans med Hilda Lagström hållit ihop arbetet som skett tillsammans med övriga samhällsbyggnadsförvaltningar.
– Det är många intressen att väga samman, säger Frida Eriksson.
Bakgrunden till att förtätningsstrategin har tagits fram är att Varberg växer och det behöver inte minst byggas fler bostäder.
– Runt Varberg finns värdefull jordbruksmark som vi vill bevara
samtidigt som vi ska kunna växa, säger Hilda Lagström, samhällsplanerare.
I förtätningsstrategin förklarar de att det finns olika typer av förtätning. Tätt behöver inte vara högt. Lika många bostäder kan skapas genom att bygga ihop några lägre byggnader eller kanske lägga till en våning på andra.
FÖRTÄTNINGSSTRATEGIN beskriver också vilka förutsättningar som skapas för exempelvis butiker och annan service.
De stadsdelscentrum som pekas ut i strategin där en förtätning anses vara möjlig är Breared och Håsten. Trädlyckevägen och Österängsvägen föreslås bli så kallade stadslivsstråk. Det innebär att bebyggelse får ske närmare gatan och att hastigheten för trafiken sänks.
– Vägarna föreslås få en mer stadsmässig karaktär, säger Frida Eriksson.
Vid tisdagens KSAU godkändes den förtydligade versionen av förtätningsstrategin. Ewa Klang (S) yrkade att Österängsvägen inte skulle göras till stadslivsstråk.
– Jag tror att den kommer att behövas som genomfartsled i framtiden. Det kommer att bebyggas mer kring Västkustvägen och då måste hastigheten sänkas. Trafiksituationen riskerar bli ohållbar. Dessutom planeras en till avfart till E 6. Jag vill att vi ska ta med oss det i fortsatta diskussioner, säger hon.
PARTIKOLLEGAN JANA NILSSON (S) gick inte på samma linje under mötet även om han delvis håller med.
– Jag sätter inte ner foten på samma sätt eftersom jag inte tror att det här kommer att vara ett problem. Vi kommer att kunna bullerskydda på ett annat sätt i framtiden och därmed ha 60-sträckor nära bebyggelse, säger han.
Nu ska förtätningsstrategin tas upp i kommunstyrelsen på tisdag och sedan i kommunfullmäktige i december. Men helt klart hur förtätningen ska ske är det ändå inte. Byggnadsnämnden föreslås få i uppdrag att ta fram utvecklingsoch bevarandeplaner för delar av zon 2 och zon 3, alltså området just utanför stadskärnan och i en radie av tre kilometer från stadskärnan.
– Det behöver göras mer analys av zonerna. Många hade förväntat sig och önskat att förtätningsstrategin var mer utpekande, säger Anncharlotte Stenkil.