Kunskap saknas om kränkningar
Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga kränkande beteenden på arbetsplatser. Men kampanjen #metoo vittnar om hur pass utbrett problemet med sexuella trakasserier trots allt är. – Steg ett är att ta reda på hur det verkligen ser ut, säger Lena Granqvist, på Saco.
#Metoo-kampanjen har satt ljus på hur vanligt problemen med sexuella trakasserier är på alla nivåer i samhället. Frågan har lyfts till högsta politiska nivå och regeringen har bjudit in arbetsmarknadens centrala parter till ett möte för att diskutera sexuella trakasserier i arbetslivet.
KAMPANJEN HAR FÅTT många att inse att arbetet med frågorna bör bli mer fokuserat.
– Det krävs mer kunskap om omfattningen på arbetsplatserna. Vi vet att det förekommer men har egentligen inga siffror på hur vanligt det är. Vi tror att mörkertalet är stort, säger Lena Granqvist, samhällspolitisk chef på Saco.
BÅDE ARBETSGIVARNA OCH fackförbunden har policydokument och verktyg för att arbeta med problem som sexuella trakasserier på arbetsplatserna. Men olika organisationer arbetar med frågorna i olika omfattning och med olika material.
– En del av våra förbund har gjort mycket och andra har gjort mindre. Vi ska samla vad de olika förbunden gör och se vad vi kan lära av varandra, säger Berit Müllerström, andre vice ordförande på LO.
Arbetsgivare är skyldiga att följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att förebygga kränkande särbehandling och hjälpa drabbade.
Intresset för att arbeta med frågorna är stort, enligt Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv. Samtidigt anser han att det nu blivit tydligt att än mer behöver göras för att lyfta medvetenheten om problemen.
– Det har blivit uppenbart att det händer mycket som inte får hända. Det måste vi hantera och bemöta och det måste företagen ta till sig och titta på, säger Peter Jeppsson.
FÖR ATT FÅ fler att våga träda fram och berätta om kränkningar som de utsatts för behövs ett arbete på ett bredare plan för att skapa tillit mellan arbetsgivare och arbetstagare.
– Det här måste hanteras dels på individnivå, dels på kultur- och organisationsnivå. Man behöver ta tag i kulturen som gör det här möjligt, säger Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges kommuner och landsting (SKL).