Hjälp till Is-svenskar känslig fråga
Svenska Is-anhängare tros ha tillfångatagits efter slaget om al-raqqa i Syrien. Men det är oklart vilken hjälp de misstänkta terroristerna kan räkna med. Enligt terrorexperten Magnus Ranstorp är frågan känslig.
– Jag tror att svenska myndigheter hellre ser att de stannar och döms därnere, än att de kommer hem och blir säkerhetshot, säger Magnus Ranstorp.
Förra veckan besegrades terrorrörelsen IS i sin självutnämnda huvudstad al-raqqa i Syrien. Hur många svenska Is-anhängare som tros ha befunnit sig i området är oklart, men Säkerhetspolisen har uppgifter om att personer såväl dödats som gripits.
– Vi har hört allt från att folk dör till att de blivit tillfångatagna eller att de går under radarn, har Säpochefen Anders Thorberg sagt utan att bekräfta något.
ENLIGT MAGNUS RANSTORP kommer de flesta som klarat sig undan striderna levande att hamna i händerna på framför allt turkiska, kurdiska och irakiska myndigheter.
– Utan tvekan finns det stora risker. Allt från tortyr och tortyrliknande förhållanden till avrättningar. Irak har sagt att man kommer att döma individer från Europa som gjort sig skyldiga till brott hårt, säger han.
Det är samtidigt oklart vilken hjälp gripna Is-svenskar kan räkna med. Utrikesdepartementet anser sig ha ytterst begränsade möjligheter att hjälpa till.
– Grundregeln från vårt perspektiv är res inte dit, för vi kan inte hjälpa till om det blir problem, säger Katarina Byrenius Roslund på UD:S presstjänst.
Sverige har heller ingen formell plikt att hjälpa svenska medborgare som tillfångatagits av annan stat.
– Det finns en rätt för svenska myndigheter att träffa personerna i förvar, för att exempelvis se till att de har juridiska ombud, men det är inte formulerat som en skyldighet, säger Mark Klamberg, docent och lektor i folkrätt vid Stockholms universitet.
MEN SVENSKA AMBASSADER och konsulat kommer ändå att behöva hantera frågan, enligt Magnus Ranstorp. Det är där information om gripna Is-svenskar kommer att hamna, och det är dit de som lyckats fly kommer att vända sig för att exempelvis få nya pass utfärdade.
– Det kommer att vara den första varningssignalen som kommer till svenska myndigheter, när de här individerna vänder sig till ambassaderna för att få hjälp, säger Ranstorp.
Hur många kontakter och frågor om konsulär hjälp som svenska myndigheter i regionen hittills fått gällande Is-resenärer kan UD inte svara på.
– Vi har ingen sådan lista, säger Katarina Byrenius Roslund. Borde det inte ligga i ert intresse, inte minst för att kunna bistå andra myndigheter med information?
– Det är inte allting som kommer till vår kännedom och det är inte vår roll att göra en bakgrundscheck när en person exempelvis söker ett pass, säger hon.
I ANDRA LÄNDER finns lagstiftning som innebär att åtal väntar Is-resenärer som återvänder. I Sverige blev det straffbart med terrorresor först i våras. De som reste tidigare än så omfattas inte av regleringen.
– Vi har varit rejält på efterkälken när det gäller lagstiftningen. Man kan åka från halshuggningar i Raqqa till sin lägenhet i Angered utan att det får någon straffrättslig påföljd, säger Magnus Ranstorp.
Vid slaget om al-raqqa begärde Is-medlemmar att få lämna staden i en grupp för att ta sig till områden som står under IS kontroll i provinsen Deir Ezzor. Bilden visar en liknande evakuering från Qalamoun-regionen i augusti i år.