Dan Broströms minne hedrades av släktingarna
Det är drygt 90 år sedan det hände, men ändå är det högtidligt och lite sorgligt när de anhöriga lägger ner en krans på platsen där den kände skeppsredaren Dan Broström dog en sommardag 1925. Det här är historien om en våldsam bilolycka i Trönninge utanför Halmstad – och om en farfar som försvann och lämnade ett stort tomrum efter sig.
blev han vd för Svenska Ostasiatiska Kompaniet, och 1949 utsågs han till koncernchef.
Dan-axel gifte sig tre gånger och skvallerpressen skrev otaliga artiklar där han beskrevs som en playboy som levde i sus och dus. De mer seriösa artiklarna om Broströms handlade dock om shipping och affärer – under stora delar av 1900-talet sysselsatte koncernen tusentals människor inom sjöfart, varvsindustri, med mera.
Men på 1970-talet slog varvskrisen till och då började den successiva avveckling av Broströmskoncernen, som slutade i 2008 när danska Maersk tog över det lilla som då fanns kvar.
Redan 1969 hade Dan-axel fått avgå som koncernchef, och 1976 avled han av en hjärtattack under en vistelse i Acapulco, Mexiko. söner och Dans barnbarn), bestämde han sig för att försöka räta ut frågetecknen. Med hjälp av Hallandspostens historiska arkiv, hembygdsföreningen på orten samt en 92-årig minnesgod Trönningebo, Åke Lindvall (som dessvärre gick bort i somras), lyckades han lokalisera den exakta olycksplatsen på det som i dag heter Västra vägen.
En solig höstdag åkte Bengt dit tillsammans med Dan, Jacob och Jacobs son Alexander, och bjöd även in Hallandsposten till den informella ceremonin.
Det är en fredagseftermiddag i september, och i Trönninge (utanför Halmstad) är det lugnt och stilla. Strax efter utsatt tid kommer den lilla kolonnen med bilar och snart är alla där: de tre herrarna från familjen Broström samt Bengt Olander och hans hustru Dorrit von Renteln Olander.
Bengt börjar livfullt berätta om hur det hela måste ha gått till. Han pekar på kurvan där däcken gled ner i diket, stegar den korta sträckan där Dan Broström måste ha försökt styra upp bilen och visar var chauffören hoppade ur, ”uppskattningsvis i en hastighet av 20 kilometer i timmen”. Förloppet avslutas vid det stora päronträdet, där bilen voltade. Dan, Jacob och Alexander följer Bengt och ser sig allvarsamt omkring. Jacob säger att ”i alla år har jag undrat var det egentligen hände, så det här är en stark stund.”
I en trädgård strax intill är det en man som klipper gräset och efter en stund stänger han av och utbrister: ”Ursäkta, men nu måste jag få fråga: vad är det ni tittar på?”
Dan Broström förklarar som det är, att hans farfar omkom här sommaren 1925. Och det känner grannen, som heter Christer Haag, mycket väl till. Han kommer ut ur sin trädgård, går några meter och pekar på marken. ”Exakt där säger de att han låg”.
Dan går sedan bort till bilen och hämtar ett blomsterarrangemang i form av ett ankare. ”Får vi sätta det mot häcken vid päronträdet?”, frågar han Christer Haag, som inte har något att invända.
Snart står kransen där och innan de börjar fotografera står de tysta en stund, Dan, Jacob och Alexander. I bakgrunden står Bengt och Dorrit, som berättar att de hoppas att det på sikt kan blir en mer officiell minnessten på platsen. ”Men det får bli nästa steg, det här första besöket var kanske den viktigaste”, viskar Dorrit.