De började i samma klass 1957
60-ÅRSJUBILEUM
Det var 60 år sedan de började skolan och gick i samma klass. Nu har de träffats med lärarinnan, Alice Bengtsson, som hedersgäst. – Det är fantastiskt att möta alla igen. De var så snälla barn, säger hon.
De möttes första gången i Gunnarps folkskola i årskurs 1 och året var 1957. Då var de förväntansfulla barn som precis påbörjat sin skolgång. Alice Bengtsson, som då var 26 år, var också ny i sin roll som lärarinna.
– Jag hade ju inga egna barn då och jag älskade dem som mina egna. De sitter kvar i minnet och i sinnet och i mitt hjärta som mina ungar, säger Alice Bengtsson.
I DAG ÄR de alla pensionärer och åldersgränserna har suddats ut. Faktiskt är det i dag inte självklart att se vem av dem som var lärarinna och vilka som var elever.
– Nu skojar du, säger Alice och ler sitt rara leende och håller handen mot sitt nylagda hår.
Det är en stor dag, återträffen. Alla känner inte igen varandra vid första anblicken vilket ju inte är så konstigt efter så många år. Men efter en stund kommer igenkänningen. En av kvinnorna säger att hon lättare kan känna igen sina kvinnliga klasskamrater jämfört med de manliga och männen verkar tycka tvärtom. Snart blir sorlet allt ljudligare och det finns massor att prata om, gamla minnen, ibland kvarglömda i en avlägsen vrå av hjärnan men så berättar någon någonting och så kommer allt tillbaka igen.
Christina Lönnsjö blev själv lärare och hade som sådan en tydlig förebild.
– Jag ville vara som Alice. Hon var alltid snäll och lugn men också väldigt bestämd. Hon behövde aldrig höja rösten. Sådan har jag också försökt vara, säger Christina Lönnsjö.
ALICE BENGTSSON TYCKER att lärarna har det svårt i dag. Något som är oerhört viktigt, enligt Alice Bengtsson, är samarbetet mellan föräldrar och skola.
– På den tiden hade föräldrarna en helt annan inställning till skolan. De gav lärarna mer stöd, och om en elev fick tillsägelser så ringde föräldrarna ofta efteråt och tackade. Det tyckte att det var bra att dras barn fick lära sig vad som var rätt och fel.
DET VAR HENNES andra skolklass att undervisa under sin lärarbana.
Alice som är uppvuxen i Skåne, gick småskoleseminariet i Landskrona, men senare även på lärarhögskolan i Göteborg. Hon kände till Halland då hon hade läst på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro som en förberedelse för högre utbildning.
Hon förlovade sig med Kjell Berglund som var kantor i Gunnarsbro, de gifte sig och Alice flyttade till orten.
– Det var så lyckligt att det fanns en tjänst ledig så att jag kunde börja arbeta direkt. Det var tur, för vilken klass och vilka föräldrar jag
Och så här såg de ut då. Det är barnen i de två främre raderna som det gäller. Från vänster (mellanraden) Lisbeth Karlsson, Villshärad, född Bertilsson, Sigbritt Thorsson, Falkenberg, Britt-marie Hallberg, Skövde, född Carlsson, Christina Lönnsjö, Falkenberg, född Johansson, Ing-britt Gotthardsson, Vessigebro, född Svensson, Gerd Lundberg, Burseryd, född Svensson, Ronny Pettersson, Kristinehamn, Jan-olof Svensson, Falkenberg, Göran Andersson, Varberg, Arne Håkansson, Olhao i Portugal, Jan Andersson, Bohus, Stig Bengtsson, Ätran.
kom i kontakt med, säger hon om barnen i Gunnarps folkskola.
I KLASSEN SOM var en 1-2 klass, gick det sex pojkar och sex flickor i klassen. Nu är tyvärr en av dem, IngBritt Gotthardsson, född Svensson, död men alla de andra är i fin form och kunde komma till återträffen
som hölls i Grimsholmens bed & breakfast i Falkenberg. Stor kaffekalas av hembakt blev det och förstås mycket att samtala om.