För­svars­löst då­lig upp­hand­ling

FÖR­SVA­RET. Visst vill vi ha ett För­svar av hög kva­li­tet, men an­sva­ri­ga upp­hand­la­re be­hö­ver skaf­fa sig ga­ran­ti­er för att man får det man be­hö­ver för en rim­lig peng.

Hallands Nyheter - - Ledare - Dag Gustavs­son 010 471 53 70 • dag.gustavs­son@hn.se

LE­DA­RE 31/10. Grans­kan­de jour­na­li­stik från Sve­ri­ges Ra­di­os Ka­li­ber har av­slö­jat en minst sagt kost­sam upp­hand­ling av hun­dar till den svens­ka För­svars­mak­ten. Pri­set har van­li­gen ham­nat mel­lan 200 000 och 250 000 kro­nor per hund.

Nu pra­tar vi i och för sig in­te om hun­dar som en­bart är till för att va­ra gul­li­ga och age­ra säll­skaps­djur ut­an om hun­dar som ge­nom att trä­nas ska gö­ra vik­ti­ga in­sat­ser för lan­dets sä­ker­het. Men oav­sett det­ta får det an­ses va­ra ett an­märk­nings­värt högt pris, det an­ser till och med in­sat­ta upp­fö­da­re och ex­per­ter.

AN­SVA­RI­GA FÖR FÖR­SVA­RETS avels­pro­gram för hun­dar för­sva­rar sig med att hun­dar­na man in­ve­ste­ra­de i var vik­ti­ga för att åstad­kom­ma de blods­lin­jer man var ute ef­ter i sin avel. Men Ka­li­bers gransk­ning vi­sar sam­ti­digt att de ver­kar ha fått ut väl­digt li­te av des­sa blods­lin­jer. Trots den höga prislap­pen som bor­de in­ne­bu­rit praktex­em­plar av avels­djur så var det många som vi­sa­de upp pro­blem som klå­da och höft­pro­blem. En del kun­de dess­utom in­te få val­par.

Ar­gu­men­tet från För­sva­ret är att det­ta istäl­let ska ses som ett be­vis på att man är ”gans­ka kräs­na” på det man vill gå vi­da­re med. Och när det gäl­ler prislap­pen på he­la af­fä­ren som i slutän­den ham­nar på drygt 12 mil­jo­ner kro­nor me­nar en av de an­sva­ri­ga för avels­pro­gram­met att det är ”oin­tres­sant att kom­men­te­ra vad hun­dar­na har kostat”. Istäl­let tyc­ker han att det är vik­ti­gast att ve­ta vad skat­te­be­ta­lar­na får ut av den sats­ning som gjorts.

DET­TA ÄR ETT för­svars­tal som hål­ler till viss del, för visst är det vik­tigt att tit­ta på vad det är man åstad­kom­mit. Men det gör lik­väl in­te att vägen dit är oin­tres­sant och kost­na­den är, oav­sett vad den­ne för­svars­an­ställ­de ut­tryc­ker, fak­tiskt myc­ket in­tres­sant. Det är skatte­me­del det hand­lar om och de ska han­te­ras med re­spekt. Visst är des­sa mil­jo­ner ett li­tet be­lopp i de åt­skil­li­ga mil­jar­der som För­sva­ret kostar. Men al­la be­hö­ver dra sitt strå till stac­ken för att se till att var­je sat­sad slant gör nyt­ta och in­te minst – att var­je spa­rad slant kan gö­ra nyt­ta nå­gon an­nan­stans.

Att många av de hun­dar man köpt in för dy­ra peng­ar vi­sat sig va­ra mind­re lämp­li­ga för avel sät­ter dess­utom sto­ra frå­ge­tec­ken för vägen till re­sul­ta­tet man up­pen­bar­li­gen me­nar att man än­då upp­nått.

NÄR MAN HÖR För­sva­rets ar­gu­ment för en osed­van­ligt dyr investering i hun­dar är det fram­för allt två råd som känns an­ge­läg­na att ge:

Att va­ra krä­sen när man ar­be­tar med mål­sätt­ning­en om en hög kva­li­tet är bra, men när det hand­lar om att kö­pa en hund för över 200 000 kro­nor är det rim­ligt att va­ra krä­sen in­nan man lå­ter kö­pet gå ige­nom. Och är det så att det in­te går att av­gö­ra för­rän ef­ter det att kö­pet ge­nom­förts är det högst rim­ligt, in­te minst med tan­ke på kost­na­den, att ut­krä­va nå­gon form av ga­ran­ti.

Väl­digt enk­la och själv­kla­ra råd kan tyc­kas, men up­pen­bar­li­gen be­hö­ver de ut­ta­las för att mot­ver­ka ett oan­sva­rigt och fak­tiskt val­pigt be­te­en­de i upp­hand­ling.

Bild: MA­JA SUSLIN/TT

AVEL. Det be­hövs bra ge­ner för att av­la fram hun­dar som kan va­ra till hjälp för För­sva­ret och Po­li­sen, men prislap­pen som be­talts åren 2006-2014 får ex­per­ter och upp­fö­da­re att häp­na.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.