”Ut­sat­ta om­rå­den be­hö­ver lo­kal po­lis”

Hallands Nyheter - - Sverige - MIC­KE LARS­SON/TT

Lo­kalt för­ank­rad po­lis i ut­sat­ta om­rå­den är av­gö­ran­de för att stop­pa re­kry­te­ring till kri­mi­na­li­tet och vålds­be­ja­kan­de ex­tre­mism, en­ligt in­teg­ra­tions­po­li­sen Ulf Bo­st­röm. – Trygg­het och sä­ker­het mås­te kom­ma först, sä­ger han.

Ulf Bo­st­röms ar­be­te in­om po­li­sen i Gö­te­borg har se­dan 1979 va­rit in­rik­tat på in­teg­ra­tion av män­ni­skor som flyt­tat till Sve­ri­ge från and­ra län­der.

Han ha­de hop­pats att rap­por­ten som Sve­ri­ges Kom­mu­ner och Lands­ting (SKL) be­ställt tyd­ligt skul­le lyf­ta fram ex­em­pel på kon­kre­ta åt­gär­der mot vålds­be­ja­kan­de ex­tre­mism.

Men Bo­st­röm är ock­så kri­tisk till själ­va idén att var­je kom­mun ska ha en egen hand­lings­plan för pro­ble­met.

– En na­tio­nell sam­ord­na­re ska gi­vet­vis sät­ta upp en na­tio­nell plan för vad som mås­te fun­ge­ra i var­je kom­mun. Om kom­mu­nen in­te har koll på det här och det här, så får den na­tio­nel­la sam­ord­na­ren sä­ga att nu får ni sam­ar­be­ta med den och den ak­tö­ren, och med po­li­sen först och främst, sä­ger Ulf Bo­st­röm en­ga­ge­rat när vi träf­far ho­nom på Ang­e­reds po­lis­sta­tion.

Han an­ser att svensk po­lis ge­ne­rellt har då­lig kun­skap om per­so­ner i mil­jö­er där re­li­giös ex­tre­mism fro­das.

– Vi har bätt­re koll på po­li­tis­ka ex­tre­mis­ter till hö­ger och väns­ter, för de är mer som vi själ­va, sä­ger Ulf Bo­st­röm.

Han an­ser att po­li­sen gjort ett av­gö­ran­de miss­tag ge­nom att av­veck­la sin lokala när­va­ro, som väl­ut­bil­da­de kvar­terspo­li­ser, i ut­sat­ta om­rå­den med många in­vand­ra­re.

Han fram­hål­ler att många män­ni­skor flytt till Sve­ri­ge från län­der med en kor­rum­pe­rad el­ler myc­ket svag stats­makt, och har med sig en kul­tur där sam­man­håll­ning i kla­ner är av­gö­ran­de för den eg­na sä­ker­he­ten. När de in­te kän­ner trygg­het från po­li­sen i si­na bo­stads­om­rå­den, blir kla­ner­na fort­satt vik­ti­ga.

– När jag går på be­grav­ning­ar av unga män som skju­tits ihjäl, frå­gar de an­hö­ri­ga mig: Var­för kun­de ni in­te skyd­da ho­nom? Vad ska jag sva­ra, und­rar Ulf Bo­st­röm. * * * * *

Käl­la: ”FRÅN ORD TILL HAND­LINGS­PLAN”, SKL Bild: ROBIN HALDERT/TT/ARKIV

To­talt har 127 hand­lings­pla­ner stu­de­rats. Des­sa re­pre­sen­te­rar sam­man­lagt 134 av Sve­ri­ges 290 kom­mu­ner.

I ge­nom­snitt är hand­lings­pla­ner­na drygt nio si­dor långa men skill­na­der­na är sto­ra. Den längs­ta är 29 si­dor och de fem kor­tas­te be­står av ba­ra en si­da.

En ma­jo­ri­tet av hand­lings­pla­ner­na kom till un­der vå­ren 2016.

Ba­ra i 23 styc­ken åter­finns nå­gon form av lo­kal lä­ges­bild av hur ho­tet från vålds­be­ja­kan­de ex­tre­mism ut­spe­lar sig i den eg­na kom­mu­nen.

I cir­ka 15 pro­cent av hand­lings­pla­ner­na ber kom­mu­nen si­na an­ställ­da att sam­la in och do­ku­men­te­ra ma­te­ri­al och per­so­ner som se­dan ska för­med­las till po­li­sen. Nå­got som en­ligt rap­port­för­fat­tar­na kan tän­kas ut­gö­ra brott mot sek­re­tess­lag­stift­ning­en och ytt­ran­de­fri­he­ten. IN­TE BRA NOG. En ny rap­port av­slö­jar sto­ra bris­ter i kom­mu­ner­nas hand­lings­pla­ner mot vålds­be­ja­kan­de ex­tre­mism. ”Det har up­pen­bart va­rit mer an­ge­lä­get att få fram en hand­lings­plan än vad som står i den”, sä­ger Chris­ter Matts­son, fors­ka­re och bi­trä­dan­de fö­re­stån­da­re för Se­gersted­tin­sti­tu­tet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.