Hand­lings­pla­ner mot ex­tre­mism så­gas

Hallands Nyheter - - Sverige - ANJA HAGLUND/TT

”Av 127 pla­ner för 134 kom­mu­ner är det ba­ra 23 som in­ne­hål­ler nå­gon form av be­hov­sa­na­lys. Det in­ne­bär att övri­ga är skriv­na i lö­san sand, om man in­te vet vad man har för pro­blem.”

En ny rap­port av­slö­jar sto­ra bris­ter i kom­mu­ner­nas hand­lings­pla­ner mot vålds­be­ja­kan­de ex­tre­mism. Få har ana­ly­se­rat lä­get i den eg­na kom­mu­nen och vis­sa pla­ner kan bry­ta mot la­gen. Sam­ti­digt ly­ser upp­sö­kan­de in­sat­ser mot ra­di­ka­li­se­ra­de fort­fa­ran­de med sin från­va­ro.

Sve­ri­ges Kom­mu­ner och Lands­ting (SKL) har lå­tit fors­ka­re vid Se­gersted­tin­sti­tu­tet un­der­sö­ka hur kom­mu­ner­nas hand­lings­pla­ner mot ex­tre­mism egent­li­gen ser ut.

–Det har up­pen­bart va­rit mer an­ge­lä­get att få fram en hand­lings­plan än vad som står i den, kon­sta­te­rar Chris­ter Matts­son, fors­ka­re och bi­trä­dan­de fö­re­stån­da­re för Se­gersted­tin­sti­tu­tet.

EN MA­JO­RI­TET AV kom­mu­ner­na har in­te ens ana­ly­se­rat si­na pro­blem in­nan de skri­vit hand­lings­pla­nen.

– Av 127 pla­ner för 134 kom­mu­ner är det ba­ra 23 som in­ne­hål­ler nå­gon form av be­hov­sa­na­lys. Det in­ne­bär att övri­ga är skriv­na i lö­san sand, om man in­te vet vad man har för pro­blem, sä­ger Chris­ter Matts­son.

All­var­ligt är ock­så att cir­ka 15 pro­cent av hand­lings­pla­ner­na in­ne­hål­ler skriv­ning­ar som en­ligt Chris­ter Matts­son kan stå i strid med grund­la­gen. Han lik­nar det vid en ”kom­mu­nal un­der­rät­tel­se­verk­sam­het”.

– Man uppmanar an­ställ­da i kom­mu­nen att no­te­ra vil­ka det är som träf­fas, vad de ta­lar om, skri­va upp nam­net på dem, läm­na över till en sam­ord­na­re som ska be­dö­ma om det­ta är ra­di­ka­li­se­ring och se­dan ska läm­na det till po­li­sen, sä­ger han.

PEDER HYLLENGREN, ter­ro­ris­m­fors­ka­re vid För­svars­hög­sko­lan, kon­sta­te­rar att rap­por­ten är ”sorg­lig läs­ning”.

– Det är många år som gått för­lo­ra­de för att de här frå­gor­na in­te ta­gits på till­räck­ligt stort all­var, sä­ger han.

Han är sam­ti­digt in­te över­ty­gad om att kom­mu­ner­na bry­ter mot la­gen när de rap­por­te­rar sä­ker­hets­hot vi­da­re till po­lis.

– När sam­ord­na­re i en kom­mun har fått in vad de be­dö­mer som all­var­li­ga upp­gif­ter, att någon­ting kan va­ra i färd att hän­da un­ge­fär, har de i ett få­tal fall fört den in­fon vi­da­re till Sä­ker­hetspo­li­sen. Jag har svårt fors­ka­re och bri­trä­dan­de fö­re­stån­da­re för Se­gersted­tin­sti­tu­tet att se vad som skul­le va­ra fel i det, sä­ger Peder Hyllengren.

Att al­la kom­mu­ner ska ha en hand­lings­plan är fel­tänkt från bör­jan, an­ser SKL.

– Sto­ra Stock­holm och en li­ten kom­mun i Norr­lands in­land har ra­di­kalt oli­ka för­ut­sätt­ning­ar för att gö­ra ett bra ar­be­te, sä­ger Emil Bro­berg, 3:e vice ord­fö­ran­de på SKL.

KOM­MU­NER­NA KAN GÖ­RA myc­ket för att fö­re­byg­ga – men ska in­te ja­ga brotts­ling­ar, an­ser han.

– För vår del hand­lar det sna­ra­re om att ska­pa möj­lig­he­ter för män­ni­skor att va­ra del­ak­ti­ga i sam­häl­let, att in­klu­de­ra al­la och mins­ka seg­re­ga­tion.

Men för att åstad­kom­ma en för­bätt­ring krävs mer än ett ge­ne­rellt fö­re­byg­gan­de ar­be­te, an­ser Peder Hyllengren.

– Det be­hövs rik­ta­de in­sat­ser mot de ra­di­ka­la mil­jö­er­na ock­så. Vi har fö­re­sla­git na­tio­nel­la in­satsteam men även kom­mu­ner kun­de ha kraft­sam­lat mer på de plat­ser där pro­ble­ma­ti­ken är som störst, sä­ger han.

– Hur ap­proche­rar man de ra­di­ka­la in­di­vi­der­na och vil­ka me­to­der är ef­fek­ti­va? Den me­tod­ut­veck­ling som kun­de ha skett på det om­rå­det har näs­tan helt ute­bli­vit i Sve­ri­ge, sä­ger Hyllengren.

CHRIS­TER MATTS­SON,

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.