Politiker i debatt om arbetsmiljön
Sjukskrivningarna bland kommunanställda ökar och deltiderna hänger kvar. Beror det på livspusslet eller dålig arbetsmiljö? Politikerna tecknar olika förklaringar.
Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare. Det är till och med en prioriterad inriktning fastslagen av fullmäktige. Flera insatser görs men samtidigt har sjukfrånvaron bland många grupper kommunanställda ökat.
Frågan är högaktuell. I förra veckan rapporterade HN om fackförbundens kritik mot Alliansens och Miljöpartiets budgetförslag som de menar inte lever upp till ambitionen om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare.
ÄMNET KOM OCKSÅ upp till debatt vid det senaste fullmäktigemötet. Där redovisades bland annat statistik över sjukskrivningarna och den visar att ökningen bland kvinnor upp till 29 år är stor, men att sjukfrånvaron har ökat även bland män i åldersgruppen 30 till 39 år. Å andra sidan har sjukfrånvaron sjunkit i vissa åldersgrupper.
Jeanette Qvist (S) efterlyste svar på varför det ser ut som det gör. Ingmari Carlsson (V) hängde på:
– Det här är ett tecken på att vi inte klarar av att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt, sa hon.
REPRESENTANTER FRÅN DE borgerliga partierna ville inte skriva under på den förklaringen. Anne Tano (M) som är ordförande i personalutskottet menade att ansvaret inte helt kan läggas på arbetsgivaren.
– Det är precis i den åldern man har mycket omkring sig. Man har barn och familj och gör karriär. Det är inte lätt att komma fram till exakt vad detta beror på, men i vår omvärldsbevakning ser vi att det är svårt att få ihop livspusslet, framförallt i de här åldersgrupperna.
– Livspusslet? Jag aktar mig för att dra några slutsatser innan vi har ett bättre underlag, sa Jeanette Qvist (S).
Anne Tano vidhöll just livspusslet som orsak till både sjukskrivningar och deltidsarbete.
– Det är just i de här åldersgrupperna som flera ansöker om att få gå ner i tid på grund av livspusslet.
– Det här med livspusslet köper jag inte riktigt för vi har varit yrkesarbetande sedan 1950-talet och det är nu som sjukfrånvaron ökar och springer iväg. Livspusslet har vi haft hela tiden. Det här är en indikation på att vi har en sämre arbetsmiljö, sa Ingmari Carlsson som också passade på att påminna om förslaget om sex timmars arbetsdag med bibehållen lön.
– Den här tendensen att man självmant går ner i arbetstid är oroväckande för då börjar man betala sin egen arbetstidsförkortning och det är allvarligt om man tvingas eller upplever att man måste göra det, sa Ingmari Carlsson.
Kristina Taremark som är chef på Kommunhälsan säger till HN att det är mycket svårt att ge svar på varför sjukfrånvaron ökar i en viss grupp.
Bland unga anställda kan en förklaring vara att antalet småbarnsföräldrar är stort och att mammorna och papporna drabbas av förskoleförkylningar när de vabbar.
ATT ARBETSMILJÖN SKULLE vara förklaringen är hon tveksam till.
– Det här är en jättekomplex fråga. Hade det funnits ett entydigt svar hade jag med glädje redovisat det. Det är ofta ett komplext samspel mellan arbetslivet, privatlivet, socialförsäkringssystemets utformning och generella attityder i samhället som påverkar sjukskrivningstalen. Jag tror inte att de yngre har en sämre arbetsmiljö än de äldre, säger Kristina Taremark.
– Jag tycker att vi som arbetsgivare är bra på att systematiskt följa arbetsmiljön. Vi gör skyddsronder, enkäter och mycket arbete för att de anställda ska må bra på jobbet.
Jeanette Qvist kan kanske få svar på sin fråga i vinter. Då ska Kommunhälsan göra en enkätstudie bland de som är upp till 29 år för att få en förklaring till ohälsan i den åldersgruppen.