Amorteringskrav kan öka boendekostnad
Högt belånade hushåll ska tvingas att betala av mer på nya bolån, föreslår Finansinspektionens styrelse. Nu är det upp till regeringen att säga ja eller nej till det skärpta amorteringskravet.
Det hårdare kravet innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst en procent av skulderna, utöver det befintliga amorteringskravet.
Rent praktiskt betyder det att ett lån på tre miljoner kronor kan bli 2 500 kronor dyrare per månad. Det är de mer välbetalda med dyra bostäder som kommer att påverkas mest, de lågavlönade får inte låna så dyrt i alla fall.
AMORTERINGSREGLERNA ska säkra att folk inte skuldsätter sig för mycket, vilket FI menar bygger upp risker i hela ekonomin och kan slå hårt vid en lågkonjunktur. Förslaget har fått både ris och ros. Kritiken har bland annat handlat om tajmingen – att man redan ser en avmattning på priserna. Det är en synpunkt FI:S generaldirektör Erik Thedéen slår ifrån sig.
– Jag ser inte att enstaka månadsutfall på bostadsmarknaden är det som ska avgöra detta. Utan vi har tillbaka i tiden en mycket kraftig uppgång i priser och i skulder. Det är det vi försöker hantera, säger han.
Bostadspriserna har på tre år stigit med 30 procent, om de sjunker några procent är det därför inget stort problem. Andra länder som Norge och Storbritannien har redan infört liknande regler, resonerar FI.
– Vi gör det i en miljö med högkonjunktur, minusräntor, stigande sysselsättning och en mycket stark ekonomi. Det är tajmningsmässigt en ganska rimlig tidpunkt att införa den här typen av åtgärder, säger Thedéen.
EFTER BESLUTET I FI:S styrelse lämnas nu förslaget över till regeringen för beslut. FI vill att reglerna införs den 1 mars 2018.
– Vi kommer att behandla förslaget så skyndsamt som möjligt, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).
Utöver en diskussion inom regeringen kommer Bolund även att ta upp frågan med oppositionen, där det finns flera kritiska röster.
En invändning mot kravet är att det slår mot dem som ska in på bostadsmarknaden. Det håller inte Per Bolund med om.
– Det som verkligen slår hårdast mot dem med låga inkomster är fortsatt stigande bostadspriser, säger han.
UR DET PERSPEKTIVET borde förslagets prisdämpande effekter vara positiva, enligt honom.
Kravet gäller bara nya lån. Omkring 15 procent av de nya låntagarna skulle beröras av de nya * Exempel 1 Ett par med två löner på sammanlagt 85000 kronor i månaden, före skatt. Bostadslånet är på 4,8 miljoner kronor och belåningsgraden ligger över 70 procent av bostadens värde. De gamla amorteringsreglerna anger då att två procent av lånebeloppet ska amorteras. Den nya regeln säger ytterligare en procent eftersom lånet är större än 4,5 gånger högre än bruttoinkomsten, sammanlagt tre procents amortering. Total amortering blir 12000 kronor i månaden.
* Exempel 2 Ett par tjänar sammanlagt 55000 kronor i månaden. Lånet är på 2,2 miljoner kronor och belåningsgraden ligger under 50 procent. Då träffas hushållet inte av någon av amorteringsreglerna. Amorteringskostnaden blir noll.
* Exempel 3 Ett singelhushåll med lön på 25000 kronor i månaden och ett bostadslån på 1,5 miljoner kronor. Belåningsgraden ligger över 70 procent. Amortering enligt gamla reglerna, två procent, och enligt de nya reglerna ytterligare en procent, sammanlagt tre procent. Total amorteringskostnad per månad blir då 3 750 kronor. kraven, bedömer FI. Framför allt är det hushåll med personer mellan 25 och 45 år i Stockholm och Göteborg, där skulderna är stora i förhållande till inkomsterna.
UNGEFÄR HÄLFTEN AV dem väntas låna mindre, de andra kommer att få amortera mer.
För hushåll med en person börjar kravet gälla först någonstans när inkomsterna överstiger 30 000 kronor per månad och för en tvåbarnsfamilj ligger nivån på 71 000 kronor, enligt FI:S räkneexempel, som bygger på bankernas sedvanliga kreditprövning.
FI ser tre effekter av kravet: En del bostadsköpare väntas välja att låna mindre, vilket dämpar skuldsättningen. Andra antas välja att trots allt ta lån på samma nivå som de hade gjort även utan kravet och då måste de börja amortera, vilket skapar mindre sårbara hushåll. En tredje är att efterfrågan på bostäder dämpas, och då stiger bostadspriserna lite mindre än vad de hade gjort annars.
MEN FI-CHEFEN ERIK Thedéen tycker inte att ett nytt amorteringskrav är tillräckligt. Han ser även ett behov av skattereformer.
– Skatter borde inte motverka omflyttning och inte uppmuntra till skuldsättning. Det är förstås ränteavdraget jag tänker på, säger han.