Kryptering ett problem för polisen
”Är det så att vi kan klara upp ytterligare 100 av de riktigt grövsta brotten så är det en fantastisk framgång för oss.”
ANDERS WRETLING polisens nationella It-centrum
Enligt polis och åklagare är möjligheten att spionera i misstänkta brottslingars datorer helt omistlig. Problem med kryptering finns i dag i princip samtliga ärenden som Säkerhetspolisen hanterar. Men från advokathåll kommer invändningar.
– Vi är helt beroende av att hemlig dataavläsning införs som metod, säger Mats Ljungqvist, åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål som sysslar mycket med terrorbrott.
De senaste åren har de brottsbekämpande myndigheterna halkat efter rejält när en allt större del av kommunikationen krypteras.
– Uppemot 90 procent av trafiken säger man nu är krypterad. Det bidrar ju inte till en högre uppklarning och ett bättre utredningsresultat, när vi inte tar jämna steg med tekniken, säger Anders Wretling, tillförordnad chef på polisens nationella It-brottscentrum.
SÄKERHETSPOLISEN har problem med krypterade samtal via vanliga appar som Viber, Twitter, Facetime och Whatsapp i samtliga ärenden.
– Det här ställer till problem för oss varje dag. Nästan all kommunikation och allt som handlar om de riktigt avgörande bitarna för oss sker över krypterad kommunikation, säger Johan Olsson, operativ chef på Säkerhetspolisen.
Ett exempel som bygger på en verklig situation: Fem personer kan vara i färd med att planera terrorattentat i Sverige. Säkerhetspolisen hör hur de pratar med varandra om alldagliga saker men också att de ibland säger ”vi tar Skype”. Men eftersom Skype är en krypterad tjänst kan Säkerhetspolisen inte få del av innehållet i kommunikationen.
Dataavläsning klassas som resurskrävande och bedöms kunna användas i runt 50–100 fall per år. Hur effektivt blir det?
– Det är ju i många av de viktigaste och tyngsta brottsutredningarna vi kommer att ha detta. Där kommer det att vara väldigt betydelsefullt, säger Johan Olsson.
Anders Wretling på polisens nationella It-brottscentrum:
– Är det så att vi kan klara upp ytterligare 100 av de riktigt grövsta brotten så är det en fantastisk framgång för oss.
ADVOKATSAMFUNDETS generalsekreterare Anne Ramberg delar utredningens slutsats om att det finns ett behov som man inte kan tillgodose på något annat sätt än genom hemlig dataavläsning. Men hon ser också problem.
– Det är ett mycket integritetskränkande verktyg, det erbjuder obegränsade tekniska möjligheter att övervaka människor i realtid. Nu har ju utredningen i och för sig uppställt vissa avgränsningar men jag finner inte att de är tillräckliga, säger Ramberg.
– Om man ska överväga det och man ens skulle kunna påstå att det uppfyller kraven på proportionalitet, då måste det exklusivt förbehållas Säkerhetspolisen, vid misstanke om mycket, mycket allvarlig brottslighet, fortsätter hon.
DE BROTTSBEKÄMPANDE myndigheterna är samtidigt mycket kritiska till att operatörerna bara ska ha en ”möjlighet” att samarbeta, inte en skyldighet. Åklagare Mats Ljungqvist konstaterar att några av operatörerna valt att inte samarbeta vid andra typer av frågor.
– Vi ser att det finns operatörer i dag som inte tar det som jag skulle vilja säga är deras samhällsansvar. Om de inte gör det i dag, varför skulle de göra det om vi får möjlighet till hemlig dataavläsning, säger han.