Nej-sägare till fiber or
HALLAND: STOR UNDERSÖKNING PLANERAS
Hur stor andel av hallänningarna, eller svenskarna, som väljer att tacka nej till erbjudande om fiber finns det ingen uppgift om i dag. Bilden är dock att andelen är allt för stor.
– I vissa områden kan det vara 30-40 procent som tackar nej och det ger upphov till en massa svåra frågor. Vad händer när vi börjar erbjuda digitaliserade vård- och samhällstjänster och alla inte kan ta del av dem? Ska vissa behöva avstå från hjälp eller ska samhället då gå in och betala en anslutning? undrar Björn Johansson, strateg på Region Halland och projektledare för undersökningen.
Enligt regeringens mål ska 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till minst 100 Mbit/s redan år 2020. I Halland har regionen dessutom lovat att 100 procent ska erbjudas fiber innan dess och är beredd att satsa pengar på att subventionera utbyggnaden i glesbygd.
– Men det finns ingen myndighet som ansvarar för att regeringens målsättning uppnås, utan marknadskrafterna ska själva driva på utbyggnaden, konstaterar Björn Johansson.
REGIONEN OCH REGERINGENS Bredbandsforum satsar nu tillsammans en halv miljon kronor på att få veta mer om hur invånarna resonerar kring fiber.
Kunskapen ska sedan användas för att kunna argumentera bättre för en anslutning och på så sätt få upp andelen som väljer att dra in fiber.
– Om jag ska gissa så tror jag det är framför allt tre saker som får folk att tacka nej. Det är ekonomin, att man inte vet vad man ska ha fiber till eller att man anser att man re- dan har ett fungerande bredband, säger Björn Johansson och fortsätter:
– Motargumentet är att man måste tänka bortom dagens nytta. Det handlar inte i första hand om att kunna surfa eller se på tv, utan om framtida tjänster som kommer att kräva fiber.
Varför väljer så pass många att inte ansluta sitt hus till fibernätet? Den frågan vill både Region Halland och staten ha svar på. Nu genomförs en stor undersökning av 8 000 hallänningar som erbjudits fiber de senaste två åren.
UNDERSÖKNINGEN KOMMER att bestå av tre delar. I den första ska Statistiska centralbyrån försöka hitta mönster bland de hallänningar som tackat ja respektive nej till ett fibererbjudande.
Påverkas beslutet exempelvis av ålder, utbildning, inkomst och av om man bor i tätort eller glesbygd? Underlaget består av de cirka 8 000