Tove Styrke: ”Jag behövde växa upp”
ALBUMAKTUELL: HON GJORDE COMEBACK SOM EN MOGNARE ARTIST
Nio år har gått sedan Tove Styrke tävlade i ”Idol”. Då var hon en kalvig tonåring med musikdrömmar, som motvilligt deltog i tv-programmet. I dag är hon en erfaren artist och låtskrivare, just nu mitt uppe i studioarbetet med sitt tredje album, samtidigt som hon laddar för sin nästa Usa-turné.
Hon har just kommit hem från USA, där hon har gjort en del spelningar men framför allt arbetat med nytt material till skivan. Att sam-arbeta med låtskrivare och producenter är hon van vid, men det amerikanska tillvägagångssättet skiljer sig från det svenska med sitt fokus på snabba resultat, konstaterar hon.
– Det var kanske inte optimalt, för man vill ha tid att tänka. Men det var också lärorikt att pressa sig själv. Där sitter man inte och snackar bort en hel session, utan man går in för det: ”nu har vi bara den här tiden så nu måste vi fokusera och göra det bästa som går”. Jag insåg att även jag kan vara mycket mer produktiv än vad jag ofta är. Gick det bra?
– Det gick jättebra! Jag hade väldigt många fina låtar med mig hem.
DET FÖRRA ALBUMET, ”Kiddo”, kom ut 2015 och fast det var hennes andra platta så betraktar hon det själv som sin första. Inspelningen av debutplattan blev som en inlärningsperiod, då hon fick prova sig fram och se hur det gick till att skriva musik, och lära sig vad en mix och en master var för något.
Det snurrade fort där ett tag. Två Fyller: 25 år den 19 november.
Gör: Låtskrivare, sångerska och artist. Aktuell som förband åt Lorde i USA i mars.
Bor: Stockholm.
Familj: Sambo, mamma, pappa och två systrar. Och hund.
Så firar jag födelsedagen: ”Jag vet inte! Jag ska försöka att inte jobba på min födelsedag, det är det enda. Men jag hoppas verkligen att någon, kompisar eller familj, har planerat något, för jag har ingen aning.”
Om att fylla 25: ”Det känns ganska skönt, faktiskt. Jag börjar känna mig trygg i mig själv, på något sätt. Lite vuxen.”
Favorithemmasyssla: ”Jag tycker om att laga mat när jag är ledig och har tid att planera.” år efter skivsläppet hoppade Tove Styrke av. Det talades om utbrändhet, själv talar hon om sin ungdom och behovet av att få växa upp.
– Jag flyttade till Stockholm och började jobba när jag var sjutton. När man är så ung får personer runt omkring en ta hand om mycket, för man kan inte riktigt ta allt ansvar själv. De skickade mig med taxi överallt, jag lärde mig inte att hitta på jättelänge. Det blir lätt så att man fortsätter vara ett barn. Jag behövde växa upp, faktiskt.
SÅ HON TOG ett år ledigt från Stockholm och musikbranschen. For upp till Umeå, staden där hon är uppväxt, med föräldrar som har peppat och stöttat men aldrig pushat.
Hennes mamma var konstnärlig ledare för Balettakademin, ena systern var dansare och hennes pappa var musiker med en musikaffär
i stan. Han tog hem den första keyboarden åt Tove, så att hon kunde kompa sig själv när hon övade på att sjunga som sina förebilder, sångerskor med stora, fantastiska röster à la Whitney Houston. Det blev många timmars sjungande
– Jag tror faktiskt att det har blivit lite bättre. Jag brukade ha en massa knep förut, för att få folk att lyssna på mig mer. Till exempel aktade jag mig jättemycket för att säga ”jag känner…”. Jag var väldigt noga med att säga ”jag tycker” i stället, för då var det svårare för folk att säga emot. Och jag brukade ofta sitta bredbent på möten, haha.
– Men för mig är det inte ett problem längre. Jag jobbar med folk som jag har arbetat med länge, de känner mig och respekterar mig. Det funkar bra.
Hon är Idol-trean som slog igenom, tog timeout – och kom tillbaka som en mognare artist. Nu är Tove Styrke på gång med nytt album och en Usa-turné som förband till Lorde.
I VÅR ÖPPNAR hon för den nyzeeländska popsensationen Lorde, och kan se fram emot att spela på arenor för tiotusentals människor. Med en så stor publik tar man knappt in mängden, det blir som en stor massa, säger Tove, som har spelat för publikhav tidigare på musikfestivaler. Hon har också varit med om motsatsen, och skrattar åt minnet av en konsert för ett tiotal människor i Detroit.
– Men det är kul att utsätta sig för sådana konstiga situationer. Jag kommer aldrig att glömma den spelningen. Och den blev väldigt bra, det var som att vi gjorde den tillsammans. Alla fick bjuda till, för sitter en person med armarna i kors så sabbar den stämningen för alla. Man ser verkligen varenda person en sådan gång.