Domen mot Ratko Mladic sätter punkt
Efter över två årtionden av arbete stänger snart Jugoslavientribunalen. När den sista stora domen avkunnas sätter det också punkt för ett av de största och viktigaste fallen i dess historia – det mot den bosnienserbiske armébefälhavaren Ratko Mladic.
Sedan 1993 har FN:S krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY) skrivit historia i Haag. Det var den första domstolen i sitt slag som inrättades sedan tribunalerna i Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget.
Under årens lopp har domstolen åtalat 161 personer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord i det forna Jugoslavien mellan 1991 och 2001. Men vid årsskiftet har det blivit dags att slå igen.
DEN SISTA STORA domen avkunnas på onsdag, mot Ratko Mladic.
Rättegången, som inleddes 2012, omfattar elva åtalspunkter, där den tidigare bosnienserbiske armébefälhavaren bland annat anklagas för sin ledande roll i folkmordet i Srebrenica och belägringen av Sarajevo. Han nekar till brott.
377 vittnen har hörts, 169 av dem kallades av åklagarsidan och 208 av försvaret, enligt ICTY.
– Att domen avkunnas är viktigt för fallet i sig, eftersom Mladic är en av de mest ansvariga, men det är också ett avslut för tribunalen. Det blir ett slags bokslut, säger Mark Klamberg, docent och lektor i folkrätt vid Stockholms universitet.
En ny organisation, MICT, har inrättats för att hantera överklaganden och liknande som spiller över från ICTY.
BLAND ANNAT HAR den bosnienserbiske ex-ledaren Radovan Karadzic, som ses som Mladics politiske motpart, överklagat sin fängelsedom för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten under Bosnienkriget.