Demokratibygget kräver omvårdnad
VALDELTAGANDE. Att unga och människor i socialt utanförskap blir soffliggare är ett problem att uppmärksamma.
LEDARE 25/11. Ny forskning från International IDEA visar att den svenska demokratin är stark. Men det finns samtidigt oroande trender inom området demokrati, som vi behöver motverka.
Att International IDEA:S forskning inte helt fångat upp dessa är för att mätperioden sträcker sig mellan 1975 och 2015. Det är nämligen därefter som de största skiftena börjat ta form.
SETT TILL MÄTÅREN finns dock svenska demokratiframgångar att lyfta fram; politisk representation, valdeltagande, grundläggande rättigheter och civilsamhällets deltagande. En oerhört stark 40-årig period jämfört med övrig global demokratiutveckling.
Dock behöver våra demokratiska värden ständigt försvaras. För precis som Yves Leterme, generalsekreterare International IDEA och Jan Eliasson, vice-generalsekreterare i FN 20122016, skriver på SVT Opinion kan vi aldrig ta demokratin för given. Vår mänskliga insats behövs ständigt – dygnets alla timmar, samt alla dagar i veckan.
Därför skapar en rapport av LNU, en sammanslutning av barn- och ungdomsorganisationer i Norge, viss oro. Rapporten ser till en nordisk utveckling, men mönstret är påtagligt – unga röstar i lägre grad än äldre. Generationsklyftan är minst i Danmark och Sverige, och störst i Finland. För svensk del skiljde det 4,5 procentenheter i deltagande i riksdagsvalet 2014. Finlands klyfta var hela 20 procentenheter i riksdagsvalet 2015.
FORSKNINGEN UNDERSÖKTE ÄVEN röstningsbenägenheten och fann – inte helt oväntat – att socialt utanförskap; kort utbildning, låg inkomst och utländsk härkomst, oftare genererar soffliggare. Skillnader finns även vad gäller kön och ålder, där äldre män i större utsträckning än äldre kvinnor, går och röstar. Däremot skiftar detta bland yngre, där gäller det motsatta. Enligt LNU beror detta på att tjejer numera generellt har högre utbildning än killar.
Soffliggarens dilemma är att samhället är synonymt med utanförskap och inte tillräckligt engagerande. För att inte klyftan och utanförskapet ska bli större, behöver valdeltagandet stimuleras mer. Enbart då kan medborgarnas åsikter återspeglas och alla känna sig delaktiga i samhällsbygget.
DEMOKRATIN ÄR NÅGOT av ett allmänningens dilemma, när det krävs att vi samarbetar, men där det individuella perspektivet inte är förenligt med det gemensamma perspektivet. Vi måste alla sträva mot samma mål – demokrati. Och det krävs därför även av oss att vi bidrar med våra insatser i exempelvis arbete eller tid. Först då får vi det gemensamma målet att fungera för alla. Eller i alla fall för majoriteten.
DEN DEMOKRATIUTMANING VI har framför oss, är därför inte bara internationell, utan även nationell. De polariserande krafterna måste motverkas, och social sammanhållning behöver främjas. Ojämlikheter göder korrupta maktstrukturer, och dessa är förödande för demokratin. Folkbildaren och professorn Hans Rosling, framhöll ständigt fakta som grund till sanning – detta är viktigare än någonsin.