Böcker om #metoo tar uppropet vidare
Hundratusentals vittnesmål har vällt in världen över. Nu kommer böckerna som vill föreviga den svenska #metoo-rörelsen. De blickar också framåt mot nästa steg.
Uppropen om sexuella trakasserier har i veckor avlöst varandra. När de långsamt ebbar ut kommer i stället böckerna: två nya har med kort varsel satts samman för att ge bränsle åt en fortsättning. En vecka tog det för redaktören Colette van Luik att samla in vittnesmålen i ”#metoo, 100 berättelser och 10 frågor som behöver besvaras”.
– Metoo är en rörelse, inte en kampanj, och vi ville bidra till den så att den inte stannar av. Vad är då bättre än att göra en bok, som kommer att finnas kvar? Vi vill att elever ska ha den och chefer på arbetsplatser. Det är ett bra diskussionsunderlag, säger hon.
ÄVEN EFTERLYSNINGEN INFÖR denna bok ledde till en flod av berättelser, om allt från nyp i rumpan till våldtäkter. Boken innehåller också tio frågor som besvaras av experter, om till exempel när man ska polisanmäla, vad man säger till barnen och vad man ska acceptera.
– Så många steg har redan tagits och jag är övertygad om att vi inte kan vända tillbaka till tiden före #metoo nu. Det här är inte bara en hashtagg, det har hänt saker i flera lager, säger Colette van Luik.
ÄVEN ALEXANDRA PASCALIDOU tar uppropet ”från cyberrymden till pappret”, i ”me too, så går vi vidare”. Vittnesmål varvas med debattinlägg och sakkunnigas tankar. Bland andra medverkar Linnéa Claesson, Hédi Fried, Gudrun Schyman och Tarana Burke, initiativtagaren till hashtaggen. Boken är ett tidsdokument, som Alexandra Pascalidou tycker behövs både för kommande generationer och för dem som inte följer alla kilometerlånga trådar på nätet.
– Jag vill inte lämna någon i vanmakt. Vi har förmånen att leva i en av världens mest jämställda demokratier och här finns en beredskap som inte finns i många andra länder, säger hon och önskar sig att den kraft uppropet har fått i Sverige ska sprida sig internationellt.
Pascalidou och van Luik ser redan konkreta förändringar i uppropets kölvatten.
– Även om man gärna vill misstänkliggöra och smutskasta rörelsen, som vissa nu försöker med iver, så går det inte att bortse från den enorma påverkan det här har haft, säger Alexandra Pascalidou, som hoppas att boken blir årets julklapp till alla chefer.
Framöver tror hon inte att det blir lika lätt att blunda för trakasserier: den individuella skammen och skuldbördan har förflyttats till förövaren. Kvinnor har fått både stöd och kraft av omgivningen. Och nu måste omvärlden börja hantera problemen på riktigt. Colette van Luik håller med:
”Även om man gärna vill misstänkliggöra och smutskasta rörelsen så går det inte att bortse från den enorma påverkan det här har haft.”
– DU KOMMER inte att kunna gå till en rektor efter att ha blivit antastad och få svaret ”de är bara kära i dig”. Den rektorn kommer inte att finnas kvar.
ALEXANDRA PASCALIDOU
* Två nya böcker. I dagarna gavs ”#metoo, 100 berättelser och 10 frågor som behöver besvaras” ut. Boken ”me too, så går vi vidare” kommer den 12 december. Båda är tänkta att fungera som diskussionsunderlag för hur man tar frågorna vidare. * Soundtracket till en revolution. Deltagarna i uppropet #sistabriefen har satt samman en Spotifylista om #metoo. Ingår gör bland andra ”Let’s start av revolution” av Systraskap, ”Svär på min mamma” av Silvana Imam och ”You are the problem here” av First Aid Kit. Artisten Stina Velocette har också skrivit en låt om #metoo: ”Ska det va så här”. * Vittnesmål sparas. Scenkonstmuseet samlar in de vittnesmål som gjorts under #tystnadtagning för att bevara dem för framtiden. Insamlingen sker i samarbete med de personer som arrangerat uppropet, och vittnesmålen kommer att bli en del av Scenkonstmuseets sökbara arkiv. Nordiska museet i Stockholm bevarar också berättelser om #metoo i sina digitala arkiv. * Goda exempel. Hur vågen av upprop kan omsättas i praktiska förändringar handlar hashtaggen #wedo om, som skapats av tankesmedjan Global utmaning. På en digital världskarta kan man se hur kvinnor har gått samman för att förändra situationen, framför allt genom feministisk stadsplanering. Projekt som nämns är bland andra indiska #pinthecreep som kartlägger vart sexuella ofredanden äger rum. * Ny sajt. ”Min upprättelse” är en sajt för utsatta som behöver stöd, information och tips, grundad av bland andra journalisten Cissi Wallin. Sakkunniga som deltar är till exempel juristen Elisabeth Massi Fritz och kriminologen Nina Rung.