Yrkesstolthet behövs
SKOLAN. Det finns skäl till oro för en ledningskris inom skolan. Motåtgärden ligger i att öka yrkesstoltheten.
LEDARE 5/12. Lärarförbundet är något hett på spåren när de uttrycker oro för en framtida ledningskris inom skolan. 10 år kan kännas långt borten eftersom utvecklingen med fler och fler rektorer och förskolechefer som lämnar yrket redan är påbörjad, är det högst relevant att få ordning på detta innan det blir till ett fördjupat problem.
LÄRARFÖRBUNDETS ORO BASERAS på fakta, det kan vara bra att direkt konstatera detta. Inom tio år kommer 42 procent av Sveriges rektorer att gå i pension. Men som om det inte vore nog med det, och knappast mindre illavarslande – fler och fler skolledare väljer dessutom att byta jobb. Inget anmärkningsvärt i sig, om det fanns en återväxt att luta sig mot. Skolverkets statistik från läsåren 2014/15 och 2015/16 ger oss därför en reell bild, där det därmed går att se i vilken omfattning detta sker. Nästan var femte skolledare på gymnasieskolor, omkring var fjärde på grundskolan och 30 procent inom förskolan, lämnar yrket.
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande, Lärarförbundet och Ann-charlotte Gavelin Rydman, ordförande, Lärarförbundet Skolledare, adresserade i ett debattinlägg i Dagens Samhälle (13/11) det annalkande problemet på rätt sätt. Staten måste mycket riktigt visa hur viktigt den anser det är med kontinuitet, men framför allt, och viktigast – hur essentiellt det är för skolor att verksamheten styrs med hjälp av ett utomordentligt ledarskap. Exempel på hur det går annars, finns det tyvärr alldeles för många nutida att välja bland.
DESSA FÖRETRÄDARE FÖR lärarkåren anser även att lönerna måste höjas, och visserligen är det svårt att argumentera emot detta med tanke på de som inte lämnar på grund av pension utan väljer att lämna yrket av andra anledningar. Oftast längtan efter mer pengar i plånboken. Då skulle lönen kunna vara den morot som får dem att stanna kvar. Men att allting ständigt ska hänvisas till att bli en lönefråga, det leder inte alltid i exakt den riktning som initialt avses. Hellre då att det läggs resurser på att stimulera både professionen och skolledare, genom att kontinuerligt erbjuda kompetenshöjning.
GENOM ANPASSAD ANSVARSNIVÅ och adekvata arbetsuppgifter ihop med möjligheter till problemlösning blir arbetsuppgifterna givande och individen utvecklas. Oavsett hur mycket lönekuvertet innehåller. Det kallas för yrkesstolthet. Högre lön innebär trots allt inte per automatik högre kompetens. Om detta viktiga med yrkesrollen erkänns från huvudmannaskapsnivå så blir problemet med risken för framtida skolledarbrister löst. Det gäller även lärare.
Och knappast mindre illavarslande – fler och fler skolledare väljer dessutom att byta jobb.