Slakt, skinka och svinig lobbyism i program om kött
När vi i framtiden blickar tillbaka på 2010-talet så kommer nog köttfrågan ses som väldigt tidstypisk. År 2017 diskuterar vi både runt fikabord och i riksdag hur mycket kött vi ska äta eller inte äta, och om det är hälsan, miljön eller ekonomin som ska avgöra i frågan. Samtidigt som grönt blivit det nya svarta så når köttkonsumtionen nya rekordnivåer, men det börjar också talas om att, för att citera Mowgli, ”äta myror!”. Vi får nog en spännande tillbakablick på 2010-talets tallriksmodell om ett antal år.
FÖRRA VECKAN SÄNDE SVT två olika program på temat kött, först torsdagens seriestart av Henrik Schyfferts ”Köttets lustar” och på söndagen den franska dokumentären ”Köttlobbyn” i Dokument utifrån. Den senare handlar om hur skinkan får sin rosa färg och om varför ett ämne som kan vara cancerframkallande fortfarande är tillåtet i köttproduktionen.
”Köttets lustar” är en mer personlig och humoristisk skildring, där Schyffert går med på sin son Limpans ultimatum om att föda upp två grisar för att se om han själv klarar av att slakta och äta de djur han fått en relation till. Inga problem för en man som älskar korv och bacon och som gärna jagar på fritiden, eller?
Vadet är absolut intressant, däremot känns samtalen mellan vego-sonen och kött-pappan lite krystade. Vi får i alla fall se Schyffert skaffa ”grisakvarium” till sitt vardagsrum och
”Går vi över till gräshoppor och gör grisarna till våra vänner, eller börjar vi slakta och stycka själva hemma i garaget?”
handskas med problem som allergibesvär, svintidiga morgnar och en bostadsförening som inte direkt jublar över att hitta grisbajs i hissen. Schyffert beskriver det bra själv, det är ”kul tv, tråkigt i verkligheten”. Det blir också en del fakta om allt från grisars intelligens till behovet av öppna landskap.
”Köttets lustar” har redan pekats ut som både statlig veganpropaganda och cyniskt djurutnyttjande, men kan man hålla huvudet kallt så ser man att flera olika perspektiv får komma fram och att svaren inte är självklara. Programmet gör ett försök att överbrygga avståndet mellan den inpackade fläskkotletten på stormarknaden och den numera så avlägsna, diffusa bilden av djurens liv någonstans ute på landet. Det ligger verkligen i tiden.
DOKUMENT UTIFRÅNS ”KÖTTLOBBYN” är den franska journalisten Sandrine Rigauds verk, men den begränsar sig inte bara till Frankrike. Nitrit används även i svenskt kött och besluten som fattas i EU rör förstås oss svenskar i allra högsta grad. ”Köttlobbyn” är ingen vidare aptitretare och knappast något som roar, men intressant och viktig med frågor som vi måste våga ta i.
Så hur blir det med våra kostvanor framöver, tro? Går vi över till gräshoppor och gör grisarna till våra vänner, eller börjar vi slakta och stycka själva hemma i garaget? Kommer vi att odla nyttigt kött i klimatsmarta labb år 2035 eller står grönsakerna som segrare i matkampen?
Den som lever får se – och smaka.