Åsikter.
Falkenbergs storslagna skolplaner riskerar att grusas av bristen på skolpsykologer.
LEDARE 4/1. Fler ungdomar mår psykiskt dåligt. Och fler elever lämnar skolan utan att ha klarat målen. Dessa problem är minst lika aktuella i Falkenberg som resten av landet. Att det finns ett samband mellan dessa problem är uppenbart. Därför bör Falkenbergs misslyckande med att leva upp till lagkraven på tillgång till skolpsykologer engagera inte bara enhetschefen för kommunens barn- och elevhälsa. Bristen bör även väcka oro hos kommunens tf skolchef.
NÄR SVANTE TOLF tillträdde tjänsten förklarade han sig vara ute efter att såväl skapa stadga som att gasa vidare på den ambitiösa inriktning som barn- och utbildningsnämnden lyfte fram i början av förra året. Då kan bristen på skolpsykologer svårligen betraktas som annat än ett hinder. En fungerande elevhälsa är nämligen i hög grad en förutsättning för att Falkenberg skall nå de trädtoppar man strävar mot, det vill säga bli en utbildningsplats i världsklass.
ELEVHÄLSAN, DÄR SKOLKURATORER och skolpsykologer spelar viktiga roller, skall i samarbete med övrig skolpersonal bidra till att utveckla skolan, att förebygga ohälsa och skapa en hälsofrämjande och god skolmiljö.
Bristen på skolpsykologer, vilket inte bara Falkenberg känner av, gör dock att denna yrkesgrupp i stället får ägna huvuddelen av sin tid åt rena akutinsatser. Att köerna till barn- och ungdomspsykiatrin dessutom har ringlat sig långa, och gjort att många barn och unga fått vänta orimligt länge på hjälp från vården, riskerar dessutom att försvåra läget ytterligare.
BEHOVEN BLEV TYDLIGA när det Region Halland under förra året startade ett helt nytt team för barn och unga med ”måttliga problem”. Detta för att fånga upp de unga som har för stor ohälsa för att vårdcentralen skall kunna hantera dem, men har betraktats som för friska för Barnoch ungdomspsykiatrin. Det tog inte lång tid innan det hade byggts upp en kö även till detta nya team.
REGION HALLAND HAR, i dialog med politiker och tjänstemän i de lokala nämnderna, kartlagt läget kring psykisk ohälsa bland unga. Skolpersonal inom elevhälsan har i samband med detta uppmärksammat regionen på att den psykiska ohälsan inte bara är utbredd utan dessutom kryper allt längre ner i åldrarna.
”Skolan lyfts specifikt i dialogerna som en viktig aktör när det gäller ungas psykiska hälsa. Upplevelsen är dock att skolan saknar flexibilitet och att skolsystemet inte är uppbyggt för att passa alla. Man ser också elevhälsan som en viktig aktör i att minska stigmatiseringen kring psykisk hälsa.” står det i dialogarbetets slutrapport som presenterades för Falkenbergsnämnden i början av december.
Att kommunen då misslyckas med att leva upp till lagens krav är därför illavarslande inte bara ur skolperspektiv. Och priset kan bli högt för hela samhället då barn som inte får rätt stöd i tid löper stor risk att få sämre hälsa som vuxna.