Vad ska vi ha naturen till?
NATUR. På grund av den hysteriska exploateringen av mark och vatten tycker många att den resterande naturen behöver beskyddas. Vi har sannerligen inte på många århundraden haft så lite skog i vårt land som nu, men också aldrig så stor areal av granplanteringar och hyggen. Gammelskog eller ren urskog finns det bara små skärvor kvar av.
Är en granplantering, en gräsmatta eller ett vetefält natur? Döm själva! Varför skall slåttergubbar eller uttrar ha skydd? Vi kan säkert överleva utan dem. Varför ska vi ha myrar, strandängar, bokskogar, mm? Det finns liv i öknar och slumområden också. Vetenskapen säger att vi skulle kunna överleva flera år i en raket med hjälp av tabletter och övrig apparatur. Varför klaga och gnälla?
Kan det vara så att vi människor har andra behov? Naturen bara finns, lever och dör. Den är rå och har fullständig integritet. Just det, gör den så fascinerande. En majoritet av de som vistas i den, struntar i, eller har ingen kännedom om nätfjärilar eller gentianior. Däremot uppskattas bär och svamp och tjusas av skogens variation, skönhet och mytologi.
ÄVEN I SVERIGE har man infört s k ”skogsbad” i gammelskog. SLU i Umeå ligger i frontlinjen. Utvärderingarna har utfallit med sensationellt positiva, vetenskapliga resultat för utarbetade människor och med de som lider av begränsad mental ohälsa. Det sänker stressnivåer och blodtryck, förhöjer immunförsvaret, livsglädjen mm, och folk kommer betydligt snabbare till jobbet igen. Men, för att ett skydd ska komma ifråga och myndigheterna att få upp ögonen, måste tydligen någon rödlistad art eller en för regionen karaktäristisk biotop finnas. Skogsflanörer, bärplockare och friluftsfolk får ställa sig i hörnet.
Sverige har undertecknat åligganden för att uppnå vissa miljömål från bl a FN och EU om försiktighet inom skogsnäringen. Diverse, skonsammare, alternativa avverkningsmetoder ger sämre avkastningssiffror, åtminstone initialt. Sverige har också undertecknat en förbindelse att skydda 17 procent av den svenska produktiva skogen, 2020. I dag ligger det på ca 2,9 procent. Vi ligger följaktligen i botten i Europa på en begränsad, hedrande 24:e plats. Men så har vi också kanske den mäktigaste lobbyn, som fiffigt kunnat bidra till en rad undantag av skogsskyddande slag.
Vem ska då betala notan? Det är ju magstarkt om skogsägaren ska stå för fiolerna. Den minst sagt lukrativa branschen bör naturligtvis bidra. Statliga myndigheter har ett omfattande ansvar. Vi svenskar köper kopiöst med kläder, dyra utlandsresor, bygger vräkiga lyxvillor mm, för hundratals miljarder per år. Välfärden har ersatts av lyxflärd. De här verksamheterna är också hårt miljöbelastande. Dessutom har svenskarna åtskilliga miljarder i tillgångar utomlands. Och så har vi ju en del företag som undanhåller staten skatteinkomster i mångmiljonklassen. Borde kanske inte skogsnäringen slimmas som jordbruksoch fiskenäringen tvingats utstå?
JAG ÄR EN av dem som gillar biologisk mångfald, gammelskog och bär. Inte för att naturen inte skulle överleva, utan av nostalgiska skäl. Nostalgi, inte sentimentalitet. Vi vill inte att gamla vackra hus ska rivas, vi vill gärna känna igen vår gamla hemby, känna igen gamla moster på sjukhuset efter en svår operation. Det finns ett mänskligt värde i att känna igen sig. Tänk på det, samhällsbyggare. Låt inte Sverige bli ett företag där allt värderas i pengar. Kommer osökt att tänka på en president någonstans.
Gert Andersson