Livets gång.

Fick Håkan Bergström något originellt svar på frågan om tidernas största uppfinning?

Under en ganska lång tid i denna tidnings historia hade vi ett inslag varje dag som hette ”Frågan för dagen”, en enkät där fem personer fick svara på någon mer eller mindre begåvad fråga. Även om detta inslag möjligen var uppskattat i läsekretsen, så var det ofta en börda för den reporter som just den dagen skulle gå ut på stan och fånga in svaren.

Allmänheten hade den ibland alldeles berättigade motfrågan: Varför ska jag svara på detta? Dessutom kan vädret i vår nordiska avkrok emellanåt driva varje människa från gator och torg, så att den frågande reportern vankade runt i småstadens allt dystrare ensamhet.

I ALLA FALL tyckte jag en vårsöndag att jag hade utrustat mig med en ganska lämplig fråga: Vilken är tidernas främsta uppfinning? Jag hade råkat se samma fråga i en norrländsk dagstidning och hade blivit inspirerad av de originella svaren. På en av tidningsbilderna i det norrländska bladet tittade en ung dam in i kameran med ett lätt leende i mungipan och med en frisyr som underströk hennes svars giltighet: ”Plattången.” Den största uppfinningen i hennes värld var plattången, låtsades hon.

”Ett gammalt citat som brukar dyka upp i mitt bakhuvud när jag ägnar mig åt en av mina favoritsysslor.”

Jag gick alltså ut i Falkenberg med övertygelsen om att omedelbart möta både originalitet och skämtlynne. Det gjorde jag inte. Stan verkade på lite dåligt humör, och den första jag frågade kontrade omedelbart för att komma undan: Vad skulle du själv svara?

Jo, det hade jag nog ändå tänkt igenom: vattentoaletten. Jag brukar framhålla denna överlägsna uppfinning – tidernas främsta? – såsom en invändning när någon i min närhet föreslår vildmarkssemestrar i tält eller torp.

NU SATT JAG för övrigt häromkvällen hemma i tv-soffan och såg ett litet nyhetsinslag om att Blå tornet, August Strindbergs gamla bostad på Drottninggatan i Stockholm som är museum, hade genomgått en renovering som skulle göra det ännu mer troget historien. När Strindberg flyttade in där 1908 var huset nytt, och i tv-inslaget konstaterade man att det redan då var försett med vattenklosetter.

Minsann. Strindberg hade för övrigt 1883 skrivit en resebetraktelse från Tyskland där han hänfördes av denna modernitet, ett gammalt citat som brukar dyka upp i mitt bakhuvud när jag ägnar mig åt en av mina favoritsysslor: att skrubba rent bland badrummets porslin.

”Skålen var så fin efter förrättningen att man kunnat äta äkta sköldpaddssoppa ur den”, skrev Strindberg efter att ha nyttjat vattentoaletten. Nåja, detta var en utvikning. Fick jag till slut något originellt svar på frågan om tidernas största uppfinning?

”Kärleken”, kändes i alla fall som ett utmärkt svar.