Undvik svartmålning, men även skönmålning
INTEGRATION. Vägen till jobb måste kortas. Men att fler i arbetsför ålder kommit till Varberg och Sverige är lika mycket möjlighet som utmaning.
LEDARE 18/1. Det är ju brist på tonåringar i Sverige! Lars-åke Erlandsson (V) förklarade med eftertryck varför det ligger i Varbergs intresse att söka lösningar för de ensamkommande. Därmed förde han in ett perspektiv i veckans fullmäktigedebatt som det talas allt mindre om i det offentliga rummet. I en tid där ”problem” och ”utmaning” blivit de dominerande kodorden glöms möjlighetsperspektivet gärna bort.
NÄR MAJORITETSPARTIERNA i sin tur fäktades verbalt i onsdagens partiledardebatt var det exempelvis inte åldersproblemet i befolkningsutvecklingen som togs upp.
– Från uppehållstillstånd till medborgarskap måste både kraven och drivkrafterna vara tydliga. Svensk integrationspolitik ska ställa krav, och ge tydliga signaler om vilka förväntningar som Sverige har på den som flyttar hit, förklarade Ulf Kristersson (M).
Språkkunskaper är otvivelaktigt viktiga. Det är exempelvis därför språkintroduktion är det största enskilda programmet på gymnasiet i Varberg, vilket Jeanette Qvist (S) påminde om på tisdagen.
– Eleverna gör sitt yttersta för att få ut så mycket som möjligt, sade hon.
HON ÄR INTE ensam om att beskriva de starka drivkrafter som många, inte bara ensamkommande ungdomar har, att göra sitt yttersta av den chans de fått. Och det är där möjligheten ligger – för våra halländska kommuner såväl som hela landet.
Den nye moderatledaren har gjort en grej av att beskriva sig som den vuxne i rummet. Till vuxenblivandet hör förmågan att betrakta ungdomens ofta svartvita perspektiv med mognadens gråtonade glasögon.
Integrationsfrågan, som inte bara tog stor plats i partiledardebatten utan också väntas göra det i valrörelsen, är ett typexempel på en komplex fråga där svaret kräver en förmåga till just vuxenperspektiv. Visst är det ett problem att det dröjer så oerhört länge innan nyanlända kommer i arbete. Men det ligger också en möjlighet i den ökade tillgången på arbetskraft i arbetsför ålder.
INTEGRATIONSPROBLEM GÅR ATT lösa, betonade Annie Lööf (C) och pekade på egna erfarenheter, på hur hon sett integration fungera i praktiken på fotbollsplanen, företagen och i skolan.
En sak som förenar många lyckade exempel är civilsamhällets engagemang. Därför gör Varberg klokt i att låta en del av de statliga medlen som tillfallit kommunen för omhändertagande av ensamkommande fördelas just till föreningar och organisationer.
SVERIGEDEMOKRATERNA I VARBERG må sura värre än tonåringar och vägra att ens delta i fullmäktigedebatten eftersom partiet som vanligt bara vill skicka folk vidare (och helst ut ur landet). Men alla som fattar något om vad integration handlar om förstår förstås poängen med att försöka förhindra ständiga omflyttningar och i stället försöka bygga vidare på de satsningar på unga människor som redan gjorts i en kommun.
ATT SE MÖJLIGHETERNA betyder dock inte man får blunda försvårigheterna. Klyftorna har ökat. Det tar orimligt lång tid för nyanlända att få jobb. Och långa väntetider passiviserar. Dessutom riskerar de att göra även eftertraktade kunskaper obsoleta. Detta förlorar alla på.
Det allra värsta i sammanhanget är kanske att problemet inte är nytt. Varken sittande eller föregående regering gjorde tillräckligt mycket i tid. För behovet av snabbare validering av utländsk kompetens och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden uppstod inte hösten 2015. Den ökade flyktingströmmen har bara gjort behovet av åtgärder mer påtagligt.