Kyrkohandboken ett komplett misslyckande
KYRKAN. Föreställ er att ett förslag till ny läroplan skickades ut på remiss där den mötte hård kritik. Experter på alla områden dömde ut förslaget och en tredjedel av lärarkåren protesterade skriftligt. Landets ledande tidningar uppmärksammade att riksrevisionen konstaterat allvarliga brister i processens alla delar men ingen ansvarig trädde fram för att förklara på vilket sätt den nya läroplanen skulle gagna undervisningen. Trots detta antogs förslaget. Byt nu ut läroplanen mot kyrkohandboken och låt Ulla Rickardsson representera ansvariga politiker så förstår var och en varför hon vill sprida den falska bilden att den nya kyrkohandboken är efterlängtad.
RICKARDSSON GÖR SIG till tolk för vad församlingarna tycker men faktum är att de inte fått möjlighet att redovisa detta i remissen. Frågan ställs aldrig där om förslaget är tillräckligt bra. Frågorna handlar istället om huruvida förslaget ger möjlighet att fira gudstjänst så som man önskar men detta går ju alldeles utmärkt redan med nuvarande kyrkohandbok. Remissen mäter helt enkelt inte församlingarnas bedömning av huruvida den nya kyrkohandboken är bättre än den vi redan har. Revisorerna lyfter fram kritiken att ”remissfrågorna varit formulerade för att skapa positiv respons”. Av det skälet valde många att frångå den utskickade enkäten och formulera sig fritt. Harplinge-steninge församling klagar över alltför kort remissperiod, diakonerna i Varbergs församling kritiserar enkätens ”alltför många ledande frågor”. I ett mycket utförligt svar säger Susedalens församling att ”man absolut inte bör godkänna föreliggande handboksförslag”. Kungsbackahanhals församling frågar sig om de nya musikseriererna ”är så välgjorda och tidlösa att det är motiverat att trycka upp just dessa”.
DET GÅR INTE att hymla med att den nya kyrkohandboken är ett komplett misslyckande. Varför har det blivit såhär? Av det enkla skälet att processen inte håller måttet på en enda punkt. Självfallet hänger process och resultat samman. Det har enligt revisorernas bedömning saknats förutsättningar för att åstadkomma ett gott resultat. Hur tänker sig Rickardsson att en usel process skulle ge en förträfflig kyrkohandbok? Som ansvarig kyrkopolitiker talar hon i egen sak. Mot detta står den samlade expertisen i språk, liturgik och musik, kyrkomusikerkåren, ett stort antal församlingar, kulturskribenter, präster, biskopar, en välrenommerad internationell revisionsbyrå, körsångare, kort sagt en stor mängd människor och instanser som gjort sin kritik känd i remissvar, artiklar och andra sammanhang.
Gustav Natt och Dag